Titel: De skandalösa
Författare: Simona Ahrnstedt
Förlag: Damm förlag
Sidantal: 338
Utgivningsår: 2013
Utläst: 20 juni 2013
Mitt betyg: 3/5
Ok, så här nästan fem månader efter läsningen ska jag försöka ge en bild av vad jag tyckte då och hur jag har funderat efteråt..
I den tredje boken om slottet Wadenstierna är fröken Magdalena Swärd i fokus. Hon är ungmö och har varit så alldeles för länge (om jag inte missminner mig är hon hela 26 år!) Som förkläde åt den sagolikt vackra flickan Venus följer hon med till slottet där greve Gabriel Gripklos mamma bjudit in massvis med damer för att sonen ska kunna hitta sig en fru. Gabriel är inte direkt intresserad av detta då han hellre befinner sig på sitt skepp ute på äventyr. Självfallet fattar greven och den gamla ungmön tycke för varandra men de befinner sig på vitt skilda platser på samhällsstegen och en hemlig romans inleds.
Jag fullkomligt älskade Överenskommelser med den rappa Beatrice, de fantastiska och levande miljöskildringarna och den intensivt berättande berg- och dalbanehistorien. För var bok i serien har min entusiasm och mitt intresse avtagit och jag gissar att jag helt enkelt har ätit mig mätt på romancegenren. Jag tycker fortfarande att Simona är väldigt bra på att berätta dessa historier och att placera dem i sitt rätta historiska element även om De skandalösa kändes lite väl modern i sitt språk emellanåt. Jag grips inte av historien på samma sätt men jag har ju nu också lärt mig romanceregeln att de tu alltid får varandra på slutet så jag känner liksom inte samma frustration som jag gjorde med Överenskommelser. Det är samma mönster som upprepas men med olika personer och i olika miljöer och det ska vara så, men det är nog bara inte vad jag söker i mitt läsande just nu. Om jag vill läsa mer romance så kommer det att vara av Simona men just nu tar jag en time-out från denna genre.
Tack till Damm förlag för recensionsexemplar!
Bokdivisionen 
Jag tyckte mittenboken var den bästa även om jag hade svårt för könsstereotyperna och kvinnosynen som reproducerades.
Vad jag förstått så är det lite så romance ska vara men jag tyckte faktiskt att hennes kvinnliga karaktärer inte är så mähäiga och framförallt inte Beatrice i första boken. Sen är ju alla karlar stora och starka vilket är en annan femma.