Etikettarkiv: svensk författare

Lifterskan

Titel: Lifterskan
Författare: Cannie Möller

Förlag: Hoi Förlag
Sidantal: 413
Utgivningsår: 2018

Utläst: 7 september 2018
Mitt betyg: 3/5

Spänningsromaner är inte min genre men jag blev ändå lite nyfiken på Lifterskan i slutet av sommaren. Cannie Möller har skrivit nästan 30 böcker, varav flertalet ungdomsböcker, men för mig var hon ett okänt namn.

En vinterkväll när Rebecka Gudner är på väg upp från Stockholm till sin stuga i Jämtland måste hon plötsligt tvärbromsa då en ung tjej springer ut på vägen. Hon får följa med i bilen till stugan och sover kvar där. Nästa morgon försöker Rebecka få lifterskan att ringa hem men hon påstår att ingen ändå väntar på henne och hon är extremt förtegen om sig själv. Steg för steg blir Rebecka indraget i något och det är till sist svårt att veta vad som är sanning eller inte.

Boken är lättläst, spännande och frustrerande på ett positivt sätt där människor fattar till synes obegripliga beslut vilket för handlingen framåt. Ändå griper den inte riktigt tag i mig och jag har lite svårt att engagera mig i huvudpersonernas öde. Nu sa jag ju redan inledningsvis att spänningsromaner inte är min favoritgenre utan jag föredrar mer karaktärsdrivna berättelser och kanske hade jag velat komma dem ännu närmre.

Det här är första delen i en trilogi vilket jag faktiskt inte förstod förrän jag googlade på boken i efterhand. Vad berättelsen beträffar så ansåg jag det vara en avslutad story men vid omläsning av sista kapitlet så ser jag ju att det finns potential till att fortsätta. Tyvärr tror jag inte att jag kommer att följa med på den resan.

Köp på Adlibris eller Bokus

Tack till Hoi Förlag för recensionsexemplar!

Annonser

Hundra procent fett (måndagsmikron)

Titel: Hundra procent fett
Författare: Liv Strömquist

Förlag: Ordfront förlag
Sidantal: 133
Utgivningsår: 2010

Utläst: 10 januari 2015
Mitt betyg: 4/5

Varför läste jag den?
Jag fick den här som en bonusbok i en tävlingsvinst från bloggen I elinas hylla. Jag minns att det var ett riktigt fint paket med både det ena och andra och då Elina själv gillade just denna bok så mycket ville hon skicka den läsupplevelsen vidare. Alltså, jag älskar sådant tänk!

Vad handlar den om?
Det här är ju en typisk Liv-bok med serier som handlar om olika feministiska eller klassrelaterade saker.

Vad tyckte jag?
Jag vet att jag gillade den och det var min första Liv-bok men jag behöver definitivt läsa om den. Som tur är står den kvar i hyllan för jag ser att den är slutsåld numera!

ett inlägg i serien #måndagsmikron där jag prånglar ut mina släpande recensioner med samma innehåll som vanligt men i ett något mindre format

Stockholmspesten

Titel: Stockholmspesten
Författare: Sofia Albertsson

Förlag: Swedish Zombie
Sidantal: 288
Utgivningsår: 2018

Utläst: 27 augusti 2018
Mitt betyg: 4/5

Jag har varit supertaggad på denna bok sedan jag först fick nys om den och högg direkt när förlaget efterfrågade potentiella recensenter.

I en snar framtid börjar Stockholm att få problem med vatten- och elförsörjningen. Lokaltrafiken fungerar inte utan taxiköerna ringlar långsamt genom staden och i tunnelbanans underjordiska tunnlar verkar några eller något hålla till. I källarna växer det underligt mögel och människor drabbas av en mystisk smitta.

Elin jobbar på ett kontor i Stockholm och på en personalfest hettar det till mellan henne och en kollega. Parallellt med att deras relation växer fram förändras långsamt Stockholm. Många människor väljer att lämna stan men Elin vägrar att återvända till barndomens håla med risk att ses som misslyckad. Hellre stannar hon kvar i en dysfunktionell stad i förfall.

Stockholmspesten rör sig långsamt framåt på samma sätt som de flesta skräckromaner vanligtvis gör. Istället för ett tydligt klimax där monstret avtäckes får vi här ta del av allt fler fragmentariska stycken med mystiska händelser varvat med hyfsat vardagliga scener och en fortsatt relativt långsam berättarton. Det tar ett tag innan jag slutar att vänta på monstret men när boken väl är utläst så inser jag genialiteten i berättarstilen.

Stora delar av boken läser jag på tunnelbanan och jag rör mig i samma miljöer som Elin. Ibland måste jag nästan kolla upp för att skilja fiktion från verklighet och jag älskar att den utspelar sig i en väldigt snar framtid i min egen stad då allt känns så verkligt. Jag blir tokig på Elin och hennes envishet att vilja stanna kvar i stan. Jag blir knäpp på att hon överhuvudtaget bryr sig om sitt jobb och inte ser vad som sker omkring henne eller tar det på allvar. Och så oroar jag mig för hennes katt Harry eftersom att djur brukar aldrig klara sig väl i skräcklitteraturen…

Det här är en härlig debutroman som du absolut ska läsa om du är skräckfantast. Det är suggestivt, spännande och tankeväckande. Vad händer med människor i krissituationer? Vad är viktigt och varför agerar vi som vi gör? Får jag önska något skulle jag vilja ha lite mer, vissa delar lämnar mig otillfredsställd men jag förstår samtidigt tanken med det. Jag hoppas att Sofia Albertsson blir ett återkommande inslag på den svenska skräckscenen.

Köp på Adlibris eller Bokus

Tack till Swedish Zombie för recensionsexemplar!

Pappaklausulen

Titel: Pappaklausulen
Författare: Jonas Hassen Khemiri

Förlag: Albert Bonniers förlag
Sidantal: 367
Utgivningsår: 2018

Utläst: 14 juli 2018
Mitt betyg: 4/5

Tack vare Kollektivet – en bokcirkel på fejjan fick jag chansen att förhandsläsa den här. Det är tredje boken av Khemiri jag läser. Jag läste Ett öga rött för typ 100 år sedan när den kom ut och gillade den väldigt mycket. Jag bodde själv i närheten av Skärholmen då och det var häftigt att läsa om ens närmiljö samt att språket var så coolt! Förra året (förrförra?) läste jag Allt jag inte minns och jag vet inte om jag var i fel fas för den men jag tyckte den var lite svårläst har jag för mig, den var så annorlunda skriven att det var trögt för mig att komma in i den.

Pappaklausulen är också annorlunda skriven men på ett tydligare sätt. Berättelsen kretsar kring en familj och en pappa som just kommit hem till Sverige vilket han gör en gång i halvåret. Han är ”en farfar som är en pappa” och han är bitter på sina barn för att han inte tycker att de tar hand om honom som de borde och att de inte visar tillräcklig respekt.

I själva verket har han övergivit sin familj när barnen var små men trots det har sonen hjälpt honom i alla dessa år med olika saker som att flytta pengar mellan bankkonton eller att ansvara för boende till honom när han kommer (Pappaklausulen). Men sonen har egna barn nu och är less på att alltid göra som han blir tillsagd, han har gjort det hela livet och vill förhandla om Pappaklausulen. Dottern har en jobbig relation bakom sig och är nu gravid med en kille som inte är hennes pojkvän tycker hon, fast han tycker det.

Det här är en sådan bok där det inte riktigt går att beskriva handlingen för i sådant fall måste jag nästan skriva av hela boken märker jag. Den handlar om familjen. Vilka relationer har vi till varandra? Varför har vi det så? Hur har vi format varandra och varför fastnar vi i beteendemönster? Ibland förstår vi inte varandra men vi talar sällan ut om det. Och gör vi det så förstår vi ändå inte varandra för jag har ju inte gjort något fel.

Boken är väldigt fint skriven och de olika karaktärerna får alla komma till tals. Nu var det ett tag sedan jag var småbarnsförälder men jag ler stort åt Khemiris beskrivningar av en så enkel sak som att komma ut på en liten utflykt tillsammans och det finns väldigt många tillfällen till igenkänning i boken. Stämningar och känslor förmedlas fint genom små nyanser i språket och läsaren kommer närmre pappan, sonen, systern och de andra än vad de gör varandra. Alla lever som i sin egen verklighet där de tycker att deras perspektiv är det enda rätta men de når inte fram till varandra.

Khemiri har själv småbarn och att bli pappa har säkert fått honom att fundera över sin egen relation till sin pappa och vilken förebild han vill bli för sina barn. Hur mycket av oss själva för vi över på nästa generation? Med det inte sagt att hans pappa behöver vara precis som pappan i den här i boken men i en intervju i DN så berättar han faktiskt just om sin frånvarande pappa.

Hur mycket dina föräldrar är du?

Köp på Adlibris eller Bokus

Du och jag och vi (måndagsmikron)

Titel: Du och jag och vi
Författare: Pia Hagmar

Förlag: Massolit
Sidantal: 416
Utgivningsår: 2012

Utläst: 20 januari 2015
Mitt betyg: 3/5

Varför läste jag den?
Jag pluggade till lärare på distans vid Högskolan i Gävle. Ibland var jag där två-tre dagar och sov över på hotell. En sådan kväll när jag trött och eländig gick till affären för att köpa lite godis hittade jag denna bok i fyndkorgen. Eftersom jag har en crush på hästböcker så slog jag till. Detta var dessutom en hästbok för vuxna.

Vad handlar den om?
Fyra vuxna kvinnor som har hästar och rider och nästan ännu mer deras liv utanför stallet.

Vad tyckte jag?
Jag tyckte den var sådär, den grep inte tag i mig ordentligt utan var mer bara en liten skön pausbok mitt i studierna.

ett inlägg i serien #måndagsmikron där jag prånglar ut mina släpande recensioner med samma innehåll som vanligt men i ett något mindre format

Sista brevet till Sverige (måndagsmikron)

Titel: Sista brevet till Sverige
Författare: Vilhelm Moberg

Förlag: Bonnier Pocket
Sidantal: 398
Utgivningsår: 2013 (Originalupplaga: 1959)

Utläst: 26 oktober 2014
Mitt betyg: 5/5

Varför läste jag den?
Fjärde delen i en fantastisk serie där allt började med att vi skulle läsa Utvandrarna i bokcirkeln och därpå se teatern och jag läste alla för att vara förberedd. Sen var teatern bara baserad på Utvandrarna men jag ångrar mig ju inte alls!

Vad handlar den om?
Kristina och Karl-Oskar är nu gamla och vi möter dem en sista gång.

Vad tyckte jag?
Vet inte varför jag aldrig skrev en ordentlig recension av denna när jag gjorde det av de övriga tre men jag tyckte väldigt mycket om den också. Min svägerska sa häromdagen att hon läser om serien för typ sjunde gången och jag ska absolut också läsa om den igen!

ett inlägg i serien #måndagsmikron där jag prånglar ut mina släpande recensioner med samma innehåll som vanligt men i ett något mindre format

Blixtra, spraka, blända!

Titel: Blixtra, spraka, blända!
Författare: Jenny Jägerfeld

Förlag: Natur och kultur
Sidantal: 519
Utgivningsår: 2018

Utläst: 5 augusti 2018
Mitt betyg: 4/5

Jag har nyligen varit på en liten semester och passade då på att fylla min nyinköpta Letto med några böcker varav det här var en av dem.

Penny Löwe har skrivit en enda bok som hon vann Augustpriset för men efter det har det varit tyst ifrån henne. Efter en destruktiv Londonvistelse, tillsammans med den excentriska kompisen Lola, där hon nästan kör sig själv i botten bryter hon med Lola och försöker leva Svenssonliv ett tag. En dag står Lola där igen och har ett förslag på hur Penny ska hitta inspiration till sin nya roman. Det grundar sig i att Penny måste uppleva allt hon skriver om och därför behöver de iscensätta en massa saker och tillsammans skapar de en plan.

Jag har bara läst en enda av Jägerfelds böcker tidigare men känner igen hennes stil i denna. Det är ett högt driv, ett ungdomligt och modernt språk och det är ofta roligt. Penny är en katastrof och du vill bara läxa upp henne när hon gång på gång upprepar olika misstag. Samtidigt tycker du synd om henne och inser att hon förmodligen bara försöker fly från sig själv som så många andra.

Sommarens ledigheter är väl snart över för de flesta men det här är en perfekt bok att läsa när du är ledig för du vill helst sluka den i så få sittningar som möjligt. Jag läste den som e-bok och blev förvånad när jag insåg att den var över 500 sidor lång, det märktes inte alls.

Köp på Adlibris eller Bokus