Etikettarkiv: norstedts

MIn fantastiska väninna (måndagsmikron)

Varför läste jag den?
Om jag inte minns helt fel så valde jag denna då jag ville gå på italiensk restaurang och i en av mina bokcirklar så matchar vi mat med bok. Och ibland matchar man alltså bok med mat! Nu har vi dock slarvat lite med den matchningen på sistone men det blir liksom lite väl mycket amerikansk mat eller husmanskost och ingen av de kategorierna är särdeles spännande…

Vad handlar den om?
En uppväxtskildring av livet i 50-talets Neapel för två unga väninnor som också rivaliserar. Jag minns bad, skotillverkning, mycket familj och möjligen lite bilar och festande.

Vad tyckte jag?
Jag gillade den absolut men det blev ändå inte att jag läste vidare i serien och jag får se om jag någon gång gör det. Just nu är jag inte superpepp i alla fall.

Utläst: 15 november 2017
Mitt betyg: 4/5

ett inlägg i serien #måndagsmikron där jag prånglar ut mina släpande recensioner med samma innehåll som vanligt men i ett något mindre format

De osynliga (måndagsmikron)

Varför läste jag den?
Det var en bokcirkelbok.

Vad handlar den om?
En familj på en norsk ö och framför allt dottern Ingrid och hennes uppväxtår. Hårt arbete, vinande vindar och kärlek.

Vad tyckte jag?
Jag älskade den. Jag älskar karga öar och skildringar av arbetarlivet. Språket var magiskt. Jag borde ha läst uppföljarna för länge sedan faktiskt.

Utläst: 24 maj 2017
Mitt betyg: 4/5

ett inlägg i serien #måndagsmikron där jag prånglar ut mina släpande recensioner med samma innehåll som vanligt men i ett något mindre format

Hemmet (måndagsmikron)

Varför läste jag den?
Jag gillar Strandberg och gick på ett författarsamtal och faktiskt mitt livs första boksignering när jag köpte denna. Jag köper extremt sällan inbundna böcker men var väldigt pepp på den och jag tror att jag läste den rätt omgående också.

Vad handlar den om?
Den svenska åldringsvården kombinerat med lite demoner och ett gäng lysande karaktärer. Kanske inte specifikt deras personligheter men Mats är verkligen bra på att skriva fram sina karaktärer.

Vad tyckte jag?
Jag blev aningens pyttebesviken på själva skräckdelen men precis som jag skrev här ovan så är det nog mer karaktärerna som drar mig till Mats författarskap. En välskriven och väl läsvärd bok precis som alla hans andra!

Utläst: 20 maj 2017
Mitt betyg: 4/5

ett inlägg i serien #måndagsmikron där jag prånglar ut mina släpande recensioner med samma innehåll som vanligt men i ett något mindre format

Kvinnan i sanden (måndagsmikron)

Varför läste jag den?
Jag minns inte om det var på bokrean 2016 eller 2017 som mina ögon drogs till det här oerhört vackra omslaget bland bokhögarna inne på Akademibokhandeln på Mäster Samuelsgatan. Det blev dock kärlek vid första ögonkastet och den fick följa med mig hem. Så småningom föreslog jag den som bokcirkelbok så att den blev läst också.

Vad handlar den om?
En man som försvinner och dödförklaras fast att han egentligen är fast i en by där man måste skyffla sand varje dag så att inte byn dränks i sand.

Vad tyckte jag?
Abe beskrivs av förlaget som Murakamis föregångare och det skriver jag under på. Det är samma typ av bisarra magiska realism och den här boken var oerhört fascinerande och välskriven. Jag tyckte verkligen, verkligen om den och den är en av de, allt färre, böcker som förärats en för evigt-plats i min bokhylla.

Utläst: 20 april 2017
Mitt betyg: 4/5

ett inlägg i serien #måndagsmikron där jag prånglar ut mina släpande recensioner med samma innehåll som vanligt men i ett något mindre format

24 goda gärningar

Sen ett par år tillbaka har jag börjat läsa julböcker/julromaner eller Christmas Lit. Jag läser dem som e-böcker och får då främst leta i förra årets utgivning och i år blev det här den första.

Ofta i dessa böcker så är det en kvinna som startar någon slags rörelse i någon mindre stad. I den här boken är det lite skruvat och huvudpersonen Emma har faktiskt redan en butik vilken ligger på Karlaplan i Stockholm. Däremot har hon inte riktigt haft energi att sköta butiken sedan hennes man förolyckades för två år sedan. En dag får Emma en idé att hon ska göra 24 goda gärningar, en om dagen fram till jul för att sprida glädje och medmänsklighet. Detta gör att hon får lite livsenergi åter och många nya vänner på köpet.

Det var faktiskt roligt att läsa en feelgood som utspelade sig i ens hemstad. Även om jag tyckte att Emmas butik lät alldeles för mysig för att ligga på Östermalm så är det ju trots allt där det köpstarka klientelet finns. Det var många fina personporträtt, mycket värme, lite sorg och lagom med förvecklingar i den här. Och hundar! 🙂 Jag läser gärna mer av Jenny Fagerlund i framtiden.

Utläst: 16 november 2019
Mitt betyg: 4/5
Köp på Adlibris eller Bokus

Den magiska milen

Jag gillar att läsa om löpning och läste faktiskt den här boken 2014. Av någon anledning skrev jag aldrig om den så nu har jag skummat igenom den igen för att kunna ge en mer rättvis bild.

Boken innehåller främst tre olika träningsprogram i tre nivåer för dig som vill springa milen på 40, 50 eller omkring 65 minuter. Programmen är uppbyggda månadsvis över 28 dagar och är uppbyggda på två sätt. 65 min-nivån riktar sig till totala nybörjare och där skriver Akraka att man ska börja med månad 1 och sen finns en progression över 12 månader. De andra nivåerna är mer uppbyggda som ett årshjul anpassat till troligt väderlag och hur loppsäsongen ser ut. Om du är på den nivån så ska du starta med rådande månad.

Nu har vi en liten klausul här som jag bara måste nämna. Jag är nämligen en s.k. snigel i löpvärlden och vi är en blandad skara människor som springer  i olika hastigheter men gemensamt är att vi är långsammare än de flesta andra. Det här betyder ofta att ett ”alla ska med”-tempo är för snabbt för oss och att om vi vill följa ett träningsprogram så hamnar våra tempon alltid i nybörjargrupperna. Jag har efter många års löpning anpassat mig till detta och väljer ett program som riktar sig till snabbare löpare men justerar tempot. Jag kan nämligen springa långt men inte snabbt.

Med detta sagt så vill jag inte att du som är nybörjare hakar upp dig för mycket på angivna tempon och liknande för jag tycker att det här är en bra nybörjarbok! Utöver träningsprogrammen så får vi ta del av Akrakas löparhistoria, visste du t.ex. att hon inte började springa förrän hon var 18 år! Hon bjuder också på en rad olika tips och fakta i allt från vad du kan ha på dig till hur du kan tänka mentalt och kring återhämtning. Hon berättar även om olika vanliga skador, rehabiliteringsträning, förebyggande träning och återhämtningsträning. Hon ger exempel på några styrke- och stretchövningar och förklarar olika typer av löppass. Bilderna i boken är väldigt vackra och inspirerande och den känns fortfarande moden fast den har några år på nacken.

Det är fullt möjligt att en lite längre kommen motionär också har glädje av boken och träningsprogrammen. För mig som så definitivt vet att jag vill springa långt och styrketräna tungt så tillför inte den här boken något till mig idag. Eftersom jag gillar långdistans och är van att följa program med en progression i distansen så blir det snopet när långpassen aldrig är längre än 60-70 minuter. Men, jag är alltså inte målgruppen för boken. För dig som vill eller precis har börjat springa och vill testa på ett millopp i framtiden så är det här ett bra val av bok!

Du hittar fler böcker om löpning på min sida Löpbrigaden!

Utläst: 21 april 2014
Mitt betyg: 3/5
Köp på Adlibris eller Bokus

En oväntad semester (måndagsmikron)

 

Varför läste jag den?
Jag tror att jag hittade den i en bokbytarhylla på jobbet och en av bokcirkeltjejerna hade sagt att Marian Keyes var underhållande, så why not liksom?

Vad handlar den om?
Rachel är lite väl mycket partyprinsessa i New York så hennes familj sätter henne på ett behandlingshem hemma i Irland. Det blir väl inte helt enkelt för henne.

Vad tyckte jag?
Det tog många år innan jag testade chicklit/feelgood/romance-genrerna och jag erkänner att jag var dryg och hade fördomar kring olika litteraturs värde. Idag ser jag inte bara läsning som karaktärsdanande (nja, riktigt så illa var det väl aldrig) utan väldigt ofta som ren avkoppling och jag har kommit att uppskatta dessa genrer väldigt mycket. Just den här boken nådde dock inte hela vägen fram för mig men jag kan ju testa ännu en i framtiden!

Utläst: 6 juli 2016
Mitt betyg: 3/5

ett inlägg i serien #måndagsmikron där jag prånglar ut mina släpande recensioner med samma innehåll som vanligt men i ett något mindre format

Flickan från ingenstans & De första tolv (måndagsmikron)

Varför läste jag dem?
Jag minns inte längre varför jag läste dessa men det var väl någon någonstans som hade tipsat! Eller så blev jag bara sugen på dem på någon bokrea för det var då jag köpte dem.

Vad handlar de om?
Framtidsdystopi med utsläppt virus som skapar vampyrliknande varelser. Ung tjej kämpar för att människorna inte ska utrotas.

Vad tyckte jag?
Jag gillade skarpt och jag sträckläste bägge två! Vad ångrar jag? Att jag läste dem innan trean fanns utgiven för nu har jag fortfarande inte läst den och då har jag såklart glömt en massa sedan dessa lästes. Jag föredrar att slukläsa serier/trilogier men ibland så kommer ju faktiskt ändå minnet åter när man läser nästa del.

Utläst: 18 & 20 juni 2016
Mitt betyg: 4/5

ett inlägg i serien #måndagsmikron där jag prånglar ut mina släpande recensioner med samma innehåll som vanligt men i ett något mindre format

Färjan

färjanTitel: Färjan
Författare: Mats Strandberg

Förlag: Norstedts
Sidantal: 476
Utgivningsår: 2015

Utläst: 30 oktober 2015
Mitt betyg: 4/5

Ända sedan jag såg Färjan för första gången har jag känt ett enormt ha-begär utan dess like. Som tur är fyller jag år snart så jag kunde önska mig boken i present och också få den redan innan bemärkelsedagen!

Och ja, jag gillade den! 100 sidors läsning igår kväll och resten i morse-förmiddags och sen var den slut. Det var en äkta bladvändare och jag varken kunde eller ville slita mig. Det var inte direkt läskig läsning på ett sådant sätt att jag satt med hjärtat i halsgropen men det var spännande som bara den och jag piskades hetsigt framåt genom boken.

Jag har åkt finlandsfärja två-tre gånger i mitt liv tror jag och är inte alls någon expert på området (eller jo, jag har ju sett Rederiet!) men jag har ändå rejält med fördomar om vem som åker och vad de gör och Strandberg infriar varenda en av dem. En färja ÄR en slags fristad där människor kan göra lite vad de vill och när de kliver av färjan är allt liksom glömt och tillhör en annan värld. Även om just den här turen med Baltic Charisma förmodligen inte är en som man skulle glömma… Det ligger något sorgset och patetiskt över många av de människor som åker med på turen; så många ensamma människor som hoppas på att få bli sedda om så bara för en kväll. Det är en salig blandning av hemligheter, förhoppningar och längtan vilket såklart blir uppblandat med rädsla, panik och en del splatter. Jämfört med ex. Tjärven eller Mo Yan (Det röda fältet är nog det värsta jag läst i splatterväg!) är ändå splattrandet inte så farligt men det var tillräckligt för att jag skulle ha lite svårt att äta min torra frukostmacka samtidigt som jag läste.

På väg till närmsta förortscentrum efter avslutad läsning idag kom jag på mig själv med att vänta på att en kvinnas torra hostningar på perrongen skulle övergå i någon slags blodfyllda gurglingar och väl ombord på tunnelbanan var jag beredd att mitt luktsinne när som helst skulle skärpas så att jag skulle känna varenda doftmolekyl mina medpassagerare utsöndrade. Det är när läsning sätter sig på hjärnan och/eller hjärtat på detta vis som en bok verkligen nått fram till mig. Bra jobbat Strandberg och jag ser fram emot fler böcker nu!

Köp på Adlibris eller Bokus

Detta borde skrivas i presens

detta-borde-skrivas-i-presensTitel: Detta borde skrivas i presens
Författare: Helle Helle

Förlag: Norstedts
Sidantal: 160
Utgivningsår: 2012 (Originalupplaga: 2011)

Utläst: 25 maj 2014
Mitt betyg: 3/5

Det var bloggen Den var bra som fick mig nyfiken på den här boken och efter att ha läst Canada var jag av någon anledning inne på korta lättlästa böcker ett tag så då blev det till att låna hem den från biblioteket.

Bokens huvudperson heter Dorte. Hon säger till folk att hon pluggar på universitet i Köpenhamn men hon är aldrig där. Hon hyr ett litet hus i någon förort utanför huvudstaden och skriver emellanåt lite sånger till olika fester. I olika tillbakablickar möter vi de män Dorte haft, hennes namne faster och de olika flyttar hon gjort. Det är ensamma nätter, sömnlösa nätter, ångestfyllda nätter och om jag inte missminner mig så är det också en långdragen cykeltur, kanske nattetid, där Dorte lämnar en av sina män (tror jag).

Jag kanske inte läste den här boken på rätt plats och i rätt tid. Den har fått många utmärkelser och fina kritikeromdömen men den når inte ända fram till mig. Texten är väldigt minimalistisk och för mig får det en effekt av att den bara glider förbi utanpå mig, den berör inte ända in. Det är liksom små fragment av Dortes liv och tankar som vi får ta del av och jag hade behövt lite mer kött på benen för att ta allting till mig. Fint språk är det dock och när jag googlar lite så hittar jag uppgifter om att boken till viss del är självbiografisk. Prova själv att läsa den – kanske passar den dig bättre!

Köp på Adlibris eller Bokus