Etikettarkiv: måndagsmikron

Janusstenen (måndagsmikron)

Varför läste jag den?
Det här är ju del 2 i serien om Ruth Galloway och jag läste (i början) en del per sommar i samband med min Gotlandssemester.

Vad handlar den om?
Barnskelett hittas vid både utgrävning och byggarbetsplats och Ruth och Nelson får återigen jobba tillsammans. Nu är Ruth också gravid med hans barn vilket komplicerar allt ytterligare.

Vad tyckte jag?
Jag fortsätter att tycka om de här böckerna som har så intressanta karaktärer och härliga/ödsliga miljöer. Jag vill bara dricka te och klappa katter och stirra ut över vindpinade saltängar liksom.

Utläst: 7 augusti 2018
Mitt betyg: 4/5

ett inlägg i serien #måndagsmikron där jag prånglar ut mina släpande recensioner med samma innehåll som vanligt men i ett något mindre format

Coffin Road (måndagsmikron)

Varför läste jag den?
Åh, jag minns inte alls varför jag läste denna. Jag ville säkert ha något lättläst och jag gillade ju Isle of Lewis-trilogin väldigt mycket även om jag inte var lika impad av Entry Island. Den här har åtminstone fördelen av att handlingen återigen är förlagd till Yttre Hebriderna.

Vad handlar den om?
Så här är det, när jag googlar på vad den här boken handlar om så ringer noll klockor. Jag vet att jag läst den för jag skulle aldrig skrivit upp den annars men det känns liksom inte bekant överhuvudtaget! Men det är lite mord, försvunna människor, en kriminalinspektör och framför allt härliga skotska miljöer!

Vad tyckte jag?
Jag ser på mitt betyg att jag ju tyckte den var sådär och bevisligen så var varken handling eller karaktärer särskilt minnesvärda. Alternativt att jag inte var riktigt vid medvetande när jag läste den. Entry Island som jag ju tyckte ungefär samma om har jag trots allt ett par minnesbilder ifrån. Oh well, jag testar ändå gärna mer Peter May framöver! Men börja med Isle of Lewis om du inte läst honom!

Utläst: 17 februari 2018
Mitt betyg: 3/5

ett inlägg i serien #måndagsmikron där jag prånglar ut mina släpande recensioner med samma innehåll som vanligt men i ett något mindre format

Never let me go (måndagsmikron)

Varför läste jag den?
Det här var årets första bokcirkelbok 2018 på den tiden jag bara ingick i en cirkel. 🙂 Det var svårt att få tag i den här boken på biblioteket så jag lyssnade på den som radioföljetong och såg sen också filmen. Vi hade tidigare läst och älskat Återstoden av dagen i just denna bokcirkel.

Vad handlar den om?
Några ungdomar som växer upp på ett internat på den engelska landsbygden. Och sen kan man egentligen inte säga så mycket mer utan att spoila…

Vad tyckte jag?
Boken ger absolut upphov till intressanta etiska diskussioner men den når inte hela vägen fram til mig. Det skulle kunna vara det faktum att jag lyssnade på den och av någon anledning blev smått störd varenda gång uppläsaren sa Hailsham (namnet på skolan) men jag vet inte. Karaktärerna kanske var för ointressanta eller själva kringstoryn för matt eller så hade det varit bättre att läsa den själv. Jag är ändå glad att ha läst/hört den då jag tycker att det är en intressant story.

Utläst: 14 februari 2018
Mitt betyg: 3/5

ett inlägg i serien #måndagsmikron där jag prånglar ut mina släpande recensioner med samma innehåll som vanligt men i ett något mindre format

MIn fantastiska väninna (måndagsmikron)

Varför läste jag den?
Om jag inte minns helt fel så valde jag denna då jag ville gå på italiensk restaurang och i en av mina bokcirklar så matchar vi mat med bok. Och ibland matchar man alltså bok med mat! Nu har vi dock slarvat lite med den matchningen på sistone men det blir liksom lite väl mycket amerikansk mat eller husmanskost och ingen av de kategorierna är särdeles spännande…

Vad handlar den om?
En uppväxtskildring av livet i 50-talets Neapel för två unga väninnor som också rivaliserar. Jag minns bad, skotillverkning, mycket familj och möjligen lite bilar och festande.

Vad tyckte jag?
Jag gillade den absolut men det blev ändå inte att jag läste vidare i serien och jag får se om jag någon gång gör det. Just nu är jag inte superpepp i alla fall.

Utläst: 15 november 2017
Mitt betyg: 4/5

ett inlägg i serien #måndagsmikron där jag prånglar ut mina släpande recensioner med samma innehåll som vanligt men i ett något mindre format

Flickan med gåvorna (måndagsmikron på en tisdag)

Jag ägnade gårdagskvällen åt att febrilt försöka hinna läsa ut Löparna till dagens zoom-bokcirkel så det blev ingen måndagsmikro igår. Spoiler: Jag hann inte läsa ut men det gick som alltid bra att cirkla ändå!

Varför läste jag den? 
Jag minns inte varför jag läste denna. Kanske att sambon läst den och rekommenderat den, eller så hade vi sett filmen? Tack vare mina anteckningar på Library Thing så vet jag åtminstone att det var sambons exemplar jag läste.

Vad handlar den om?
En postapokalyptisk historia med zombier och läskiga barn men också någon slags halvmänsklig zombie, just hon som är Flickan med gåvorna.

Vad tyckte jag?
Jag ser att jag gett den en trea så något tyckte jag allt saknades men vad? Well, helt klart minns jag inte mycket alls från boken. Jag har ett par scener från filmen som dyker upp i huvudet dock. Jag gillar i alla fall genren och tyckte boken var spännande så den är helt klart läsvärd.

Utläst: 5 november 2017
Mitt betyg: 3/5

ett inlägg i serien #måndagsmikron där jag prånglar ut mina släpande recensioner med samma innehåll som vanligt men i ett något mindre format

Det (måndagsmikron)

Varför läste jag den?
Det var på tapeten och jag blev sugen på att läsa den helt enkelt. Jag vet att jag gillar King men läser honom alldeles för sällan. Jag tror att jag läste den här boken som barn också men minns inte riktigt om det var den här eller Pestens tid. Tegelsten som tegelsten…

Vad handlar den om?
Läskiga clowner, lurande skräck, fina skildringar av samhället och barns vänskap eller ovänskap. Barn på cyklar, barn i ödemarker och barn i ödehus. Odugliga vuxna och några dugliga vuxna.

Vad tyckte jag?
Jag började som sagt läsa King när jag var i lågstadieålder tror jag. Det var så man gjorde på den tiden, läste det som fanns hemma och jag var tidigt en duktig läsare. Det är inte skräcken som lockar mig mest även om den är ett välkommet inslag utan det är just hans skildringar av det amerikanska samhället och människorna där. Jag älskar att läsa om karaktärer och King är bra på att skriva om dem. Boken är lång men den innehåller också väldigt mycket och behöver faktiskt vara lång. Förutom just den där scenen då. Alltså, why liksom?

Utläst: 28 oktober 2017
Mitt betyg: 4/5

ett inlägg i serien #måndagsmikron där jag prånglar ut mina släpande recensioner med samma innehåll som vanligt men i ett något mindre format

The Last Kingdom (måndagsmikron)

Varför läste jag den?
Jag såg första säsongen av tv-serien The Last Kingdom, råkade kanske bli lite småkär i Uhtred, och sen fick jag en sån där knäpp i november 2016 som man får ibland där man känner att ”Åh, jag måste köpa hela serien NU för att få veta hur det går”!” Och sen ställde jag boxen i hyllan och lät den samla damm. Som tur är har det bara hänt två gånger än så länge (denna + Outlander). Och den här första delen samlade faktiskt bara damm i 9 månader!

Vad handlar den om?
Det är vikingatid i England och Uhtred blir föräldralös och uppfostrad av danska vikingar. När han växer upp så slits han mellan lojaliteten til sin danska familj och sitt arv att vara en ealdorman på sitt gods i Northumbria och en av kung Arthurs allierade.

Vad tyckte jag?
Jag tyckte faktiskt riktigt bra om den här boken. Precis som när jag läste Fågeln som vrider upp världen så slukade jag t.o.m. krigsscenerna med intresse. Jag ser mig inte riktigt som anglofil men jag har en förkärlek för böcker och filmer som utspelar sig i Storbritannien och gärna historiskt. Uhtred byter lite sida hipp som happ och det kanske är aningens tveksamt om Arthur verkligen skulle fortsätta lita på honom till sist men det är spännande och intressant läsning. Jag har sedan dess sett säsong 2 också men inte läst vidare i böckerna ännu.

Utläst: 15 augusti 2017
Mitt betyg: 4/5

ett inlägg i serien #måndagsmikron där jag prånglar ut mina släpande recensioner med samma innehåll som vanligt men i ett något mindre format

Det går an (måndagsmikron)

Varför läste jag den?
Det var en bokcirkelbok.

Vad handlar den om?
Albert träffar Sara, en glasmästares dotter som vill leva som glasmästare men inte får det eftersom hon är kvinna. Tycke uppstår men Sara vill inte gifta sig utan leva som sambo långt innan begreppet ens fanns.

Vad tyckte jag?
Jag har gett den en trea men tycker att jag minns den rätt bra så undrar om trean var oförtjänt? Det kan dock vara så att vi läste den, eller delar ur den, när jag pluggade genusvetenskap så att jag har friskat upp mitt minne på så vis. Det är såklart en jätteviktig bok genushistoriskt och Almqvist ansågs osedlig och det ena med det tredje. En bok som alla bör läsa och som nog betytt oerhört mycket för sin samtid och kvinnors chans till framtida frigörelse.

Utläst: 20 juli 2017
Mitt betyg: 3/5

ett inlägg i serien #måndagsmikron där jag prånglar ut mina släpande recensioner med samma innehåll som vanligt men i ett något mindre format

Entry Island (måndagsmikron)

Varför läste jag den?
Efter att ha läst hela Isle of Lewis-trilogin så gav jag mig helt enkelt på nästa May-bok.

Vad handlar den om?
Här har vi (i huvudsak) lämnat den skotska övärlden för den kanadensiska och vi lär känna Sime Mackenzie som ska försöka lösa ett mord som begåtts på ön Entry Island. Utredningen och mötet med en mordmisstänkt kvinna väcker en massa minnen inom honom.

Vad tyckte jag?
Jag föll inte lika hårt för den här som de tidigare. Det kan ha berott på att jag föredrar Skottland, jag kanske tyckte den förra huvudpersonen var mer intressant eller så var jag helt enkelt deckarmätt efter att ha klämt tre stycken på raken. Jag är absolut öppen för att läsa mer May i framtiden dock!

Utläst: 1 juli 2017
Mitt betyg: 3/5

ett inlägg i serien #måndagsmikron där jag prånglar ut mina släpande recensioner med samma innehåll som vanligt men i ett något mindre format

Isle of Lewis-trilogin (måndagsmikron)

Varför läste jag den?
De första dagarna av sommarlovet är de flesta lärare kaputt, likaså jag. Sommaren 2017 var jag åtminstone pigg nog att orka läsa lite och bestämde mig av någon anledning för att testa Peter May.

Vad handlar den om?
Fin McLeod är kriminalkommissarien som återvänder till sin barndoms ö, Isle of Lewis i Yttre Hebriderna för att undersöka ett mordfall och det ena med det tredje leder honom tillbaka in i saker det förflutna gömt.

Vad tyckte jag?
Jag brukar rygga för ord som kriminalkommissarie men fann dessa böcker att vara över förväntan. Jag gissar att det var miljön i dem som verkligen fångade mig då jag ju är svag för karga öar vilket jag påtalat många gånger förr. Själva historien lockade mig faktiskt också även om jag glömt det mesta nu.

Jag har i 10 års tid hävdat att jag inte gillar deckare men nu kan jag ändå lägga Peter May till listan med Elly Griffith och Katarina Wennstam över deckarförfattare som jag trots allt gillar.  (Inte för att jag vill kalla Wennstam för endast det) Så även om den stora massan deckare kommer att fortsätta vara ointressanta för mig så begraver jag nog stridsyxan en gång för alla. Jag blev faktiskt nyfiken på Sofie Sarenbrant på bokmässan i höstas också…

Utläst: 16-18 juni 2017
Mitt betyg: 4/5 till alla delar

ett inlägg i serien #måndagsmikron där jag prånglar ut mina släpande recensioner med samma innehåll som vanligt men i ett något mindre format