Tag Archives: löpning

Heja, heja

heja-hejaTitel: Heja, heja
Författare: Martina Haag

Förlag: Piratförlaget
Sidantal: 176
Utgivningsår: 2013

Utläst: 4 jan 2017 och i dec 2015
Mitt betyg: 4/5

Jag läste den här boken förra julen men skrev aldrig någon recension. Just nu håller jag på och läser en annan löparbok och kände då att ”den här är ju lite som Heja heja, eller”? Jag laddade ner boken för att bläddra igenom den och kolla lite men det slutade med att jag faktiskt läste om den. Vilket inte tar mycket mer än en timme eller två då det är få sidor och korta enkla kåserande texter.

Precis som omslaget påbjuder så följer vi Martinas egen resa från mer eller mindre soffsittare till marathonlöpare. Jag som själv ligger i startgroparna för mitt eget första marathon uppskattar att läsa om en ”vanlig” löpares strapatser även om jag såklart impas av alla raketsnabba gaseller därute. Jag har aldrig läst något annat av Haag men hon skriver verkligen med igenkänningsfaktor och jag ler för mig själv ganska många gånger. Det är en fin idé de har om att göra sämsta tiden någonsin på sin första mara, bara för att alltid kunna slå tiden – hur gamla de än är fast det är nog inget jag ska pröva. Martina lyfter fram alla positiva härliga aspekter av löpningen men väjer inte för skämskuddegrejerna som att gå när ingen ser eller känna sig förnedrad när den helt otränade kollegan dundrar in på en bättre tid än en själv på hens första lopp någonsin.

Det här är inte en bok för dig som vill ha matnyttiga tips, kolla gärna in min sida Löpbrigaden för att hitta bättre böcker i den kategorin, men om du är trött en kväll och vill läsa något enkelt, lättsamt och roligt som samtidigt får dig att känna löp-peppen då är det här precis vad du behöver!

Köp på Adlibris eller Bokus

Annonser

Born to run – jakten på löpningens själ

born-to-run-jakten-pa-lopningens-sjalTitel: Born to run – jakten på löpningens själ
Författare: Christopher Mc Dougall

Förlag: Månpocket
Sidantal: 366
Utgivningsår: 2012 (Originalupplaga: 2009)

Utläst: 10 september 2015
Mitt betyg: 3/5

Den här hyllvärmaren har stått i min hylla i tre år efter att jag köpte den på en sommarbokrea. Jag gillar att läsa böcker om löpning helt enkelt och det här en ju en av de mest kända i den kategorin helt enkelt.

Bokens författare, Mc Dougall, är en löpare och sportjournalist som drogs med ständiga skadeproblem. Hans sökande efter ett bot mot detta ledde honom på något sätt på spåren efter Tarahumara-indianerna, ett folk som sprang ultramaraton i bara sandaler och aldrig blev skadade, och den mytomspunne Caballo Blanco. Boken handlar om att McDougall blev involverad i att hjälpa Caballo Blanco att arrangera ett ultramaraton ute i Copper Canyon i Mexiko där bl.a. Scott Jurek och Tarahumara-indianer deltog. Den handlar också väldigt mycket om ultralöpning och (argumenterar för) barfotalöpning. McDougall menar att alla de skador som löpare får beror av vår tids uppbyggda löparskor. Om detta säger jag varken bu eller bä, jag är hitintills skadefri i mina relativt dämpade Asics men för många människor verkar det fungera med barfota/Five fingers/väldigt enkla skor etc.

Under läsningen störde jag mig ganska mycket på författarens språkliga jargong och sättet boken är skriven på. Det finns dock en hel del intressanta (verkliga) karaktärer i den vilka alla verkar vara enastående ultralöpare. Däremot får man lite bilden av att ultralöpare är ett släkte som super hej vilt, är helt wild & crazy, har gruppsexfester och så vidare. Jag tror säkert att det förekommer och visst måste man ha ett rejält pannben och enorma drivkrafter för att pressa sig själv att springa så pass långt men jag menar, kika in hos MarathonMia till exempel, nu känner jag ju inte henne men hon verkar vara en väldigt jordnära tjej som faktiskt ändå springer ultramaror. 🙂

Den mest intressanta biten är de kapitel som redogör för några forskares teorier om att Homo sapiens tidiga utveckling hängde på att vi helt enkelt sprang ihjäl stora djur och fick tillgång till stora mängder kött utan att ha en massa vapen. man menar att människokroppen är byggd på ett sådant sätt att vi kan andas på ett bra sätt medan vi springer länge och att vår hårlösa kropp tillåter oss att svettas utan att bli överhettade. Om teorin är sann vet jag inte men den nyfikne kan läsa mer t.ex. här.

Summa summarum så är det en underhållande men sensationsjournalistisk bok som man nog ska ta med en nypa salt. Att läsa om löpning är dock alltid kul!

Köp på Adlibris eller Bokus

Löpträning mitt i livet

löpträning mitt i livetTitel: Löpträning mitt i livet
Författare: Marcus Nilsson

Förlag: Sapiens
Sidantal: 332
Utgivningsår: 2011

Utläst: 1 augusti 2015
Mitt betyg: 4/5

Jag lånade den här boken för något år sedan men det kom alldeles för mycket kurslitteratur emellan. Nu gjorde jag ett nytt försök som gick vägen! Tro inte att den endast handlar om löpträning för medelålders utan titeln syftar mer på att få plats med löpningen i vardagen mellan allt annat liksom.

Det är en personligt skriven bok som redogör för Marcus Nilssons inställning till löpning, hans tankar däromkring och hans träning. Den innehåller också massor av handfast material kring hur man kan lägga upp sin träning, vad olika träningspass har för funktion, mental träning och så lite om skador och en del om tävlingar.

Jag har särskilt stor behållning av kapitlet Att göra en träningsplan (även om jag är lat och gärna följer färdiga program) och avsnittet om att tänka positivt i kapitlet Mental träning. Det var förresten en av de grejerna jag plockade upp redan förra gången jag lånade boken – att tänka ”åh, jag har redan sprungit x antal km” istället för att tänka ”suck, jag har x antal km kvar” och jag har kommit på mig själv många gånger med att använda greppet i praktiken.

Jag skummar delen om Markus egen träningsdagbok vilket beror på att han och jag är så långt ifrån varandra prestationsmässigt och jag kommer aldrig någonsin att kunna springa så snabbt som han gör. I slutet av boken bjussar han på några färdiga träningsprogram men påpekar att längdangivelserna är tänkta för den som springer långpassen på 4:30-5:30 min/km. Haha, mina långpass ligger snarare runt 7:15 min/km! Min enda sprungna halvmara gjorde jag på 2:30 medan han kör sina maror på typ 2:40. Ni fattar skillnaden va? 🙂 Det spelar dock ingen roll hur snabb du är, du har stor behållning av boken om du bara är en löpare (eller löpar-wannabe) helt enkelt.

En annan sak jag gillar är farttabellerna i boken. Då kan jag sitta och kolla i dem och drömma om farter jag boooorde kunna träna upp mig till och tar jag bara i liiite till så kan jag ju förbättra mina tider på olika distanser si och så mycket! För den som vill veta mer om Nilsson finns både hans blogg och en hemsida att besöka. PÅ hemsidan finns förresten en löparkalkylator som är en onlineversion av farttabellerna. Där kan du fylla i en känd tid på en känd distans (t.ex. vad du gjort som bäst på milen) och sen talar den om för dig vad du borde kunna prestera på andra distanser. Den säger mig bl.a. att jag borde kunna springa snabbare på halvmaran men det är en viktig komponent jag saknar: förmågan att pressa mig själv att springa fortare. Att springa långt kan man göra hur långsamt som helst men att springa fort – det är ju, jobbigt!

Köp på Bokus eller låna på bibliotek!

Världens bästa maratonlopp

Världens bästa maratonloppTitel: Världens bästa maratonlopp
Författare: Hugh Jones & Alexander James

Förlag: Karavan förlag
Sidantal: 160
Utgivningsår: 2014 (Originalupplaga: 2012)

Utläst: 31 maj 2014
Mitt betyg: 4/5

Idag har lite drygt 16 000 människor slutfört årets Stockholm Marathon – ett stort grattis till alla er! Själv har jag aldrig sprungit mer än ett halvt maraton och för tillfället springer jag inte alls då jag haft en riktigt dålig månad hälsomässigt. Hur som helst så är jag såklart lite nyfiken på att någon gång springa en mara, jag måste bara känna att jag har lite mer tid att lägga på träning än vad jag har i livet just nu.

Om man då är intresserad av att springa maror eller om man för den delen har sprungit en eller fler men vill ta sig an en ny – då är det här exakt rätt inspirationsbok. 50 olika maratonlopp presenteras i boken och man får både en uppskattad svårighetsgrad (som jag inte vet exakt hur den är uträknad men man kan åtminstone relatera de olika loppen till varandra) och en rad praktiska detaljer kring t.ex. anmälan och deltagarantal. Dessutom får man en kort beskrivning av banan, ibland en historisk bakgrund till loppet och slutligen massor av härliga inspirerande färgbilder.

Utifrån de lopp som presenteras i boken så vill jag i första hand helst springa Stockholm, Amsterdam eller Berlin – de känns hyfsat enkla och att springa på hemmaplan är skönt och praktiskt. Om jag får välja lopp baserat på mer estetiska upplevelser lockar Reykjavik, Jungfrau Marathon i de schweiziska bergen eller Big Sur längs den kaliforniska kusten. Ska vi välja utifrån historiska preferenser är Athen ett givet val eller Boston Marathon med sina anrika anor men att springa på kinesiska muren i Great Wall Marathon låter också rätt läckert.

Sol och värme är ingenting för mig och jag klarar knappt att springa om det är mer än 20 grader varmt. Då tar jag mina rundor tidigt eller sent på dygnet. Av den anledningen skulle bra många lopp i boken falla bort för mig och definitivt Siberian International Marathon där temperaturen brukar vara 35-40 grader och Sahara Marathon där du springer genom öknen! Åt andra hållet skulle varken Antarctic Ice Marathon eller North Pole Marathon med omvända -30 grader vara min kopp te heller.

Det här är den perfekta presentboken till alla maratonälskare eller för den delen maratonwannabees som jag själv!

Köp på Adlibris eller Bokus

Tack till Karavan förlag för recensionsexemplar!

Maraton och andra långlopp

Maraton och andra långloppTitel: Maraton och andra långlopp
– Träna med Anders Szalkai
Författare: Anders Szalkai

Förlag: Fitnessförlaget
Sidantal: 160
Utgivningsår: 2014

Utläst: 29 mars 2014
Mitt betyg: 5/5

Min s.k. löparkarriär är ganska kort och inleddes i princip våren 2009, tog bättre fart sommaren 2011 och fick en bra skjuts under sommaren 2013. Den uppmärksamme noterar att jag inte tränar helt regelbundet och det är många små käppar som hamnar i mitt hjul hela tiden. Någon sa att bara du springer så är du löpare så jag får väl ändå kategorisera mig som sådan och jag fortsätter att jobba på regelbundenheten.

Under alla dessa år som löp-periodare har jag alltid gillat att läsa om löpning och jag har framförallt fastnat för Szalkais råd och följt mer eller mindre av några av hans olika program ett par gånger. Jag har alltid kört gratisvarianten och därför funderat på vissa saker som vad är en kort backe och hur långt är eg. ett långpass och hur fort ska det gå för mig i tröskelfart?

Denna löparbibel innehåller ALLT sådant som jag fnulat på och där jag har suttit och räknat och funderat kommer nu Szalkai och ger mig facit. Han reder ut alla begrepp för mig och han ger mig härliga tabeller där jag kan kolla mina tider och fundera på om jag inte egentligen borde orka springa lite snabbare på det där passet eftersom att jag brukar snitta sådär på ett annat. Innehåller den något mer än bara tider och tabeller då? Jo, som jag sa reder han ut begrepp och han går grundligt igenom olika typer av pass och berättar också vilka pass jag bör prioritera beroende på vad mitt mål med löpningen är. Löpteknik, styrka och rörlighet, skador och sjukdomar samt utrustning avhandlas också.

Boken riktar sig till den som vill springa maratonlopp och innehåller massvis med information med hur du ska tänka när du sätter ihop din träning, hur du kan toppa formen och rent praktiska tips kring ett lopp. För mig som inte har lopp som mitt huvudmål utan snarare en kombination av hälsa och att förbättra mina resultat skummar jag detta just nu men kommer att återvända till sidorna den dagen jag behöver dem. I slutet av boken finns en rad träningsprogram för maran med olika sluttider som mål. Szalkai skriver också om hur man kan använda programmen för halvmaraträning och det finns även tips kring ex Lidingöloppet i boken.

Jag rekommenderar boken till alla som är intresserade av löpning även om du inte har mara-ambitioner. Jag har själv inga sådana för tillfället. Det enda jag saknar är bättre beskrivningar av några av övningarna gällande löpteknik, styrka och rörlighet och en medföljande skiva eller kanske inloggning till åtkomst av detta på nätet hade varit bra. Nu finns ju många av övningarna på marathon.se men ex benpendling in-ut greppar jag inte och ska knärullningarna gå bara höger-vänster eller faktiskt runt i en cirkel?

Köp på Adlibris eller Bokus

Tack till Fitnessförlaget för recensionsexemplar!

Det är bara att springa

det-är-bara-att-springaTitel: Det är bara att springa
Författare: Petra Månström

Förlag: Karavan förlag
Sidantal: 175
Utgivningsår: 2014

Utläst: 22 mars 2014
Mitt betyg: 3/5

Jag brukar läsa Månströms blogg på svd och var såklart nyfiken på hennes bok.  Precis som hela den långa titeln antyder så är det en intervju- och inspirationsbok och Petra skriver med samma stil som på bloggen vilket gör det hela till en snabb och lättläst läsupplevelse. Intervjuer med olika löparpersonligheter blandas med författarens egna anekdoter och texter från bloggen. Det är ingen ren faktabok och förvänta dig inga kompletta träningsprogram men det finns en del matnyttiga tips från de olika intervjuobjekten. Det som är bokens största behållning är dock att läsa deras personliga relation till löpningen och jag inser att en viktig sak som skiljer mig från alla dessa människor och även andra framgångsrika löpare är deras totala, villkorslösa kärlek till sporten. Jag själv springer för att:

  • det är en lättåtkomlig och tidseffektiv sport
  • jag gillar kläderna och prylarna runtomkring
  • det finns så många olika sätt att variera träningen på
  • det är enkelt att mäta resultaten och kul att planera upp sin egen träningsplan
  • det är skönt (att ha sprungit)

Men jag springer inte direkt för att det är kul. Alltså, det är inte tråkigt, då hade jag aldrig gjort det, men det är mera skönt än kul. (Däremot är det vansinnigt roligt med all statistik och planering som hör till!) Jag blir inte heller ”sjuk” om jag inte får komma ut och springa (vilket förmodligen är en av alla anledningarna till att jag aldrig skulle ta mig till toppen) men jag får faktiskt ett springsug i mina effektiva träningsperioder. Fast ok då, när jag springer och känner att ”nu jävlar går det bra” då är det nog kul ändå!

Boken rekommenderas till alla som gillar löpning och vill bli inspirerade och det är lite av en tidningsartikelkänsla över reportagen vilket gör att de utan problem kan läsas var för sig lite nu och då!

Köp på Adlibris eller Bokus

Tack till Karavan förlag för recensionsexemplar!

Till bristningsgränsen

Titel: Till bristningsgränsen
Författare: Mauro Covacich

Förlag: Contempo
Sidantal: 363
Utgivningsår: 2013 (Originalupplaga: 2003)

Utläst: 6 juni 2013
Mitt betyg: 3/5

Jag fick syn på den här boken i tunnelbanereklamen och blev nyfiken då handlingen innefattade maratonlöpning.

Huvudperson är Dario, en italiensk maratonlöpare vars främsta merit är en sjätteplats på New York Marathon. Nu jobbar han åt Italienska friidrottsförbundet och av dem får han i uppdrag att åka till Szeged, Ungern, och skola om landets bästa kvinnliga medeldistanslöpare till maratonlöpare. Hemma i Italien har han sin fru Maura och efter en lång adoptionsprocess väntar de på att få hämta hem sin dotter från Haiti men i Szeged inleder  Dario ett förhållande med den artonåriga Agota och röran är ett faktum.

Jag hade ganska höga förväntningar på den här boken och det var många saker som gjorde mig besviken. För det första tycker jag att Dario är en riktig gris. Hemma har han som sagt en fru med vilken han går i väntans tider och ”plötsligt hade jag hennes tunga inne i min mun” (beträffande Agota). Han har bara varit i Ungern ett par dagar innan han mer eller mindre, ur sitt eget perspektiv, blir överfallen av Agota. Poor man. Hans fru har för den delen haft en sexuell upplevelse med en av deras bästa vänner och har regelbundet någon form av telefonsex med honom så det kanske är kutym i deras förhållande med otrohet. Dario lägger enligt min mening ner lite för mycket energi på att kommentera sin frus bröst eller de ungerska löparnas utseenden. Delarna som handlar om själva löpträningen blir lite fåniga med meningar som ”min högra Wave Rider sätts ner på asfalten” eller ”de mitokondriella enzymen i deras lårmuskler”.

Bokens kapitel handlar antingen om Darios tid i Ungern (nutid), adoptionsprocessen, telefonsamtalen mellan hans fru och vännen, mejl mellan Dario och samme vän samt TV-rapporter om den miljökatastrof som också har inträffat i Szeged strax innan Dario anländer. Mot slutet får vi också följa med när de ska hämta Fiona och det är fruktansvärd läsning.

Någonstans blir jag uppenbarligen berörd av hur vidriga människor kan vara och det är svek åt alla håll och kanter i den här boken. Den spretar lite med alla olika fokus i kapitlen och jag har så lite sympati för Dario att det är svårt att behålla intresset för hans framfart. Slutet är helt (i mina ögon) galet och jag förstår mig knappt på en enda av alla människor i boken och det är kanske det som ändå får mig att fortsätta läsa.

Köp på Adlibris eller Bokus

Tack till Contempo för recensionsexemplar!