Etikettarkiv: japansk författare

Konsten att städa

Titel: Konsten att städa
Författare: Marie Kondo

Förlag: Pagina förlag
Sidantal: 176
Utgivningsår: 2017 (Originalupplaga: 2011)

Utläst: 4 december 2018
Mitt betyg: 1/5

Igår började jag känna mig lite krasslig, jag hade ganska svår kurslitteratur att läsa (inscannad engelsk tidskriftsartikel med svårläst typsnitt ni vet) så vad gör man då? Jo, ser sig om efter något lättläst och lättsmält. Fanny Ambjörnsson har varit en av föreläsarna på min kurs och jag var lite nyfiken på hennes nya bok om städning men jag var för tidigt ute eftersom jag sökte bland bibblans e-böcker (mitt go to ställe när jag ska impulsskaffa böcker!). Istället dök Kondos bok upp.

Jag har alltid haft ett intresse för att läsa om organisering och h u r man gör saker på bästa sätt och sådant så jag tänkte att den här kanske kunde vara något. Jag visste inte särskilt mycket om Marie Kondo förutom att jag via YouTube-videos anammat hennes sätt att vika mina t-shirts. Men alltså, det här var riktig dynga!

Att klaga på folk ligger mig inte gärna i fatet men översättningen och korrläsningen är i n t e bra i den här boken. Begreppet ”ordning på torpet” förekommer så många gånger att jag misstänker att vi här har en värdig motståndare till antalet ”my inner goddess” i den där boken som jag faktiskt inte läst men ändå läst mycket om. Vad är ens ett japansk torp för något? Jag fattar att Kondo använder sig av något japanskt begrepp som ska betyda att man har fått det rent och trevligt hemma men ändå. På de sista åtta raderna i boken förekommer uttrycket tre gånger! Sorry för spoilers. Dessutom är det en hel del fel i texten som kunde ha undvikits med bättre korr.

Apropå översättningen så tog det mig också en bra bit in i boken innan jag fattade att den inte handlade om städning utan snarare om att rensa ut bland sina ägodelar. Den engelska titeln är The Life-Changing Magic of Tidying Up: The Japanese Art of Decluttering and Organizing vilket är betydligt mer rättvisande. Den svenska undertiteln är i och för sig förändra ditt liv med ett organiserat hem så jag kanske är lite väl elak. Men att gång på gång skriva om hur man får ett städat hem när inte dammsugare, såpa eller dammtrasa nämns en enda gång. Nej, det fick jag inte ihop.

Men det Marie säger då? Är inte det bra? Tja, alltså, ja, hon förespråkar minimalism vilket jag tycker är bra. Alldeles för många människor har alldeles för mycket skit. Och hon förespråkar därför att göra sig av med saker vilket jag tycker är bra. Men, hon berättar otaliga gånger om alla de plastsäckar med grejer som hennes klienter gjort sig av. Jag tror rekordet var på 70 st fyllda med prylar. Och sen ska man bara skicka iväg skiten med sopbilen. Vad hände med avfallstrappan?

Vidare så kan jag inte med hennes snack om att säga tack till sin handväska för ett bra utfört arbete eller påståenden som att ”när du för händerna över tyget för du över energi till plagget” (s. 42), ”Kläder slappnar, precis som människor, av när de befinner sig i en bekant omgivning” (s.45), ”Om du tvekar ska du fråga ditt hus och föremålet ifråga hur de bäst vill ordna förvaringen.” (s. 76). Hon verkar alltså vara något så sällsynt som en prylkommunikatör.

På samma sätt är saker som älskas av sina ägare, och behandlas väl, mer levande och utstrålar en aura som säger att de är ivriga att ställa upp för sina ägare. Saker som älskas har en annan lyster. Det är därför jag med ett ögonkast kan avgöra om ett föremål utstrålar glädje. (s. 109)

Jag fattar att hon syftar på att vi bör behandla våra saker med respekt och självklart håller de bättre om vi är försiktiga med dem. Men jag är till skillnad från Marie fullständigt övertygad om att mina saker inte kommer att tacka mig för att de fick användas eller att min gröna tröja kommer at böna och be om att få hänga på ett visst ställe.

Som en liten final påstår hon, i bästa Hinke Bergegren-stil, att hennes klienter går ner i vikt efter att de har gjort sig av med ägodelar.

Det låter kanske som falsk marknadsföring att man kan gå ner i vikt genom att städa, eller att huden får ny lyster, men det behöver inte nödvändigtvis vara ljug. Jag varken kan eller visa före och efter-bilder på mina kunder, men jag har själv bevittnat hur deras utseende och sätt att föra sig förändrats sedan de städat sin bostad. (s.105-106)

Du bara måste älska bevisföring som lyder ”jag har själv bevittnat”, när man övertalar folk om sin egen metods förträfflighet. Sen har jag några invändningar kring hennes tankar kring kvinnor och kläder ”Om du är kvinna ska du välja något feminint och/eller elegant” men jag köper att den japanska kulturen kanske fungerar lite mer så. Till sist en lite mer oseriös invändning: ”Att ställa bokhyllor i klädkammare är en av mina favoriter när det gäller förvaring.” Ja, men vi tar väl och ställer finporslinet på dass när vi ändå är i farten.

Varför läste jag ens ut den här boken? Jag vet inte, jag läser så sällan dålig litteratur att jag liksom blev nyfiken på hur dåligt det kunde bli. Dessutom är ju Kondo känd och boken en bestseller. Så man letar och letar efter det där som folk gillar. Vill du läsa om ordning på torpet och hur du ska prata med dina saker så varsågod och läs denna bok. I annat fall kan du bara gå direkt på att rensa ut bland dina saker, lämna det du inte vill ha till Stadsmissionen eller liknande och sträva efter att inte göra så många nyköp.

Köp (inte) på Adlibris eller Bokus

Efter mörkrets inbrott

efter-morkrets-inbrottTitel: Efter mörkrets inbrott
Författare: Haruki Murakami

Förlag: Norstedts
Sidantal: 237
Utgivningsår: 2012 (Originalupplaga: 2004)

Utläst: 30 juni 2013
Mitt betyg: 3/5

Murakami står på min autoinköplista även om jag inte kastar mig över det inbundna exet så snart det kommer utan gärna väntar på den fina pocketutgåvan. Med denna bok räknat står det nu nio Murakami i min hylla och i vår kommer jag självfallet att införskaffa Elefanten som gick upp i rök också.

Det var precis sex månader sedan som jag läste den här boken men den hamnade i högen läst-men-obloggade-böcker då jag hade så ofantligt många bloggrecensioner att skriva under sommaren. För ett tag sedan plockade jag fram den här boken tillsammans med övriga obloggade och insåg då till min förfäran att jag inte hade den blekaste aning om vad den handlade om. Jag kom inte ihåg en enda person (fast jag hade ju kunnat gissa på någon ung kvinna) utan blev tvungen att läsa från baksidan och då mindes jag fragment från den.

Med hjälp av nämnda baksida och viss bläddring kan jag i all fall berätta att boken utspelar sig under en natt i Tokyo där vi på olika sätt följer två systrar. Genom en TV får vi se återkommande blickar av Eri som ligger i en säng och sover väldigt djupt. Samtidigt befinner sig hennes syster Mari på ett fik där hon träffar på den unge jazzmusikern Takahashi. Lite senare kommer en kvinna och ber henne om hjälp, Takahashi har nämnt att Mari pratar flytande kinesiska och kvinnan behöver tolkhjälp för en skadad kinesisk tjej. Det visar sig att kvinnan är nattportier på ett s.k. lovehotell, ett sjaskigt ställe där folk kan ha otrohetsaffärer eller utnyttja prostituerade. Under hela natten korsas dessa personers vägar och deras hemligheter.

Nu är jag nog tvungen att läsa om den här boken för att kunna ge den ett rättvist omdöme men mot bakgrund av att jag inte ens mindes vad den handlade om så sätter jag den inte främst i Murakamis produktion utan placerar den längst ner på listan tillsammans med Sputnikälskling. Du får definitivt krypa in i den där härliga Murakami-världen men du blir inte fullt tillfredsställd utan vill liksom ha något mer.

Köp på Adlibris eller Bokus

En gåtfull vänskap

Titel: En gåtfull vänskap
Författare: Yoko Ogawa

Förlag: Månpocket
Sidantal: 351
Utgivningsår: 2011 (Originalupplaga: 2003)

Utläst: 8 juni 2013
Mitt betyg: 3/5

Det här var vårens sista bok för bokcirkeln Fika & bokprat. Vi träffades över lite japansk mat för att diskutera boken och vi hade alla i princip samma åsikter om den.

Den handlar om en japansk kvinna, vilken vi aldrig får veta namnet på, som arbetar för en hemhjälpsorganisation, dvs. som hembiträde. I början av 1990-talet blir hon utskickad för att arbeta hos en matematikprofessor som runt 15 år tidigare  råkat ut för en olycka och blivit hjärnskadad. Han minns allting som hände fram till olyckan men av nuet så kan han bara minnas 80 minuter i taget. Detta betyder att kvinnan varje morgon måste inleda att berätta vem hon är och doktorn, som hon kallar honom, har en mängd minneslappar med det viktigaste han måste påminnas om, t.ex. att han bara minns saker 80 minuter i taget. Mellan dessa två och kvinnans tioåriga som växer en vänskap fram och doktorn inviger dem i matematikens skönhet.

Det är en väldigt lättläst och trevlig roman om än lite ytlig – den snuddar liksom bara på ytan. Det allra bästa med boken är just matematiken som  finns med hela tiden och som läsare blir du nyfiken på det doktorn visar och mer än en gång plockade jag fram miniräknaren. Det sämsta med boken är de baseballmatchreferat som förekommer då både doktorn och kvinnans son är väldigt baseballintresserade. Jag kan också tycka att det är lite väl puttenuttigt emellanåt men det är ändå helt klart en stunds läsvärd, lättsam underhållning som faktiskt kan behövas ibland.

Köp på Adlibris eller Bokus

1Q84: tredje boken

Titel: 1Q84: tredje boken
Författare: Haruki Murakami

Förlag: Norstedts
Sidantal: 507
Utgivningsår: 2011 (Originalupplaga: 2010)

Utläst: 5 augusti 2012
Mitt betyg: 4/5

Jag kunde ju inte hålla mig tills trean ska komma ut på pocket utan jag lånade den avslutande delen på biblioteket helt enkelt.

I tredje delen läggs Ushikawas perspektiv till utöver Aomames och Tengos. Precis som med tvåan så tänker jag inte dra någon handling här heller. Det finns liksom ingen vits med det för det här är tre böcker som ska läsas allihop och i rätt ordning. Tvåan och trean tar vid precis där ettan och tvåan slutar.

Jag är fantastiskt nöjd med denna läsupplevelse och att jag ännu en gång fått en chans att träda in i Murakamis parallella världar. Nöjd är jag också med hur hela historien utvecklar sig och knyts ihop.

Jag har idag funderat över vilka förslag jag ska ta med mig till det stundande bokpratet om 11/22/63. När jag letat så läste jag den här texten hos Hyllan. Ett stycke skrivet om Audrey Niffenegger vilket passar klockrent in på Murakami och jag tar mig friheten att citera:

… så är Audrey Niffenegger riktigt bra på att förankra det där främmande och ”konstiga” i verkligheten så att det inte alls känns särskilt märkligt utan istället helt naturligt. I alla fall jag köper det med hull och hår.

Det är exakt så jag känner när jag läser hans böcker. Ja, jag funderar fortfarande på hur det skulle vara att sitta i en brunn och ja, nu sneglar jag upp mot himlen bara för att kolla antalet månar. Hans böcker får mig att känna, fundera, uppleva och beröras. Ain’t that sweet!

Köp på Adlibris eller Bokus

1Q84: andra boken

Titel: 1Q84: andra boken
Författare: Haruki Murakami

Förlag: Norstedts
Sidantal: 400
Utgivningsår: 2012 (Originalupplaga: 2009)

Utläst: 31 juli 2012
Mitt betyg: 4/5

Jag fortsätter denna resa i världen 1Q84 och är i detta nu väldigt glad över att jag ordnat trean på biblioteket. Jag vill inte skriva så mycket om denna utan konstaterar att jag fortfarande gillar vad jag får. Det är inte segt någonstans utan allting byggs upp precis som jag vill läsa det och nya frågetecken läggs till i takt med att gamla suddas ut.

Köp på Adlibris eller Bokus

1Q84: första boken

Titel: 1Q84: första boken
Författare: Haruki Murakami

Förlag: Norstedts
Sidantal: 451
Utgivningsår: 2012 (Originalupplaga: 2009)

Utläst: 22 juli 2012
Mitt betyg: 4/5

Som jag har väntat på att dessa böcker skulle komma på pocket. Jag införskaffade dem i början av sommaren och väntade på lämpligt tillfälle. När jag började läsa den här så blev jag tvungen att beställa trean på biblioteket, jag misstänkte att jag inte skulle orka vänta till oktober när pocketupplagan släpps. När jag läst ut den fick jag ett litet infall att jag skulle suga på den här karamellen och hålla lite på tvåan. Det infallet varade i alla fall över två böcker och tre dagar…

Jag vill inte säga så mycket mer än att den handlar om Aomame som jobbar som instruktör på en sportklubb och Tengo som jobbar som matematiklärare på en universitetsförberedande skola. På uppdrag av en gammal dam har Aomame en bisyssla där hon mördar män vilka misshandlat eller förgripit sig på kvinnor. Hon använder sig av en speciell teknik som jag blir nyfiken på huruvida den faktiskt fungerar. Tengo har en önskan om att bli romanförfattare och får plötsligt ett uppdrag att skriva om en text vid namn Luftpuppan för att den ska deltaga i en debutanttävling. Bakom texten står en säregen 17-åring flicka med en speciell bakgrund.

Jag är en sucker för Murakami och fortsätter så att vara. Gång på gång ser jag mellan fingrarna med hans hang-ups på bröst och lätt porr och jag sugs åter in i hans härliga surrealistiska världar. Jag fascineras av möjligheterna till de parallella världar eller dimensioner som han målar upp och jag njuter hela vägen igenom av språket. I den här boken kör han vartannat kapitel-perspektiv för de två olika huvudpersonerna och jag brukar störa mig lite på det eftersom det ofta är ett perspektiv jag är mest intresserad av. Här vill jag dock ha lika mycket av både Tengo och Aomame och resultatet av min läsning blir att jag har sjukt svårt att lägga ifrån mig boken.

Köp på Adlibris eller Bokus

Norwegian Wood

Titel: Norwegian Wood

Författare: Haruki Murakami

Förlag: Norstedts pocket

Utläst: dec 2010

Mitt betyg: 5/5

Numera nedlagda (men på facebook ännu levande) bloggen Enbokcirkelföralla var min inkörsport till bokbloggvärlden och det var där jag fick Murakami presenterad för mig. Vilket jag idag är evigt tacksam för! [edit: Enbokcirkelföralla återuppstod som blogg i mars 2012!]

Det är en historia om Toru och hans kärlek till den sköra Naoko och hans dragning till den livfulla Midori.

Jag var helt tagen när jag läst den här boken och den berörde mig något enormt. Alla karaktärerna var så levande för mig och jag saknade dem i mitt liv när boken var utläst. Tack och lov så upptäckte jag ju att det fanns fler böcker av Murakami så att jag kan återvända till hans världar gång på gång.

Köp på Adlibris eller Bokus