Tag Archives: debutroman

Ru (måndagsmikron – på en tisdag)

ruTitel: Ru
Författare: Kim Thúy

Förlag: Sekwa förlag
Sidantal: 153
Utgivningsår: 2012 (Originalupplaga: 2010)

Utläst: 18 april 2014
Mitt betyg: 4/5

Varför läste jag den?
Efter Canada, vilken tog mig en evighet att läsa, ville jag ha en kort bok. Dessutom var jag lite ivrig att förbättra min lands- och världsdelsstatistik så jag ska erkänna att jag (av den anledningen) blev lätt besviken när jag insåg att Thúy faktiskt innehar kanadensiskt medborgarskap. 🙂

Vad handlar den om?
Eeh. Här kommer nog bloggens första klipp och klistra, från Bokus: ”Kim Thúys rosade självbiografiska roman som kan beskrivas som en rännil av minnen som slingrande letar sig fram från barndomen i krigets Sydvietnam till livet i exil i Kanada, via flykten i båt över Siambukten, tiden i flyktinglägret i Malaysia, återkomsten till Vietnam som vuxen och moderskapets glädje och vånda.”

Vad tyckte jag?
Alltså, jag minns verkligen ingenting av de här boken. Googlingen på handlingen väckte tyvärr inga minnen heller. Jag hade dock förberett recensionen när jag läste ut boken (smart!) och tyckte åtminstone att den var värd en fyra just då. Så ett omdöme kanske kan bli: ”Kort bra bok som snabbt trillar ur minnet.”

ett inlägg i serien #måndagsmikron där jag prånglar ut mina släpande recensioner med samma innehåll som vanligt men i ett något mindre format

Köp på Adlibris eller Bokus

Annonser

Stanna innan du går

Titel: Stanna innan du går
Författare: Åsa Bonelli

Förlag: Ordberoende förlag
Sidantal: 250
Utgivningsår: 2015

Utläst: 5 juni 2015
Mitt betyg: 4/5

Precis i rätt ögonblick fick jag mejl från denna författare som undrade om jag ville läsa hennes bok och med bara två dagar kvar till examen ville jag självklart det! En vecka efter examen var jag återigen redo att bli en läsare så i förrgår tog jag upp boken och redan i går läste jag ut den.

När sommaren kommer åker Malin ut till sin älskade kobbe i skärgården. Det har gått ett halvår sedan hon kom på sin man med en annan, skilsmässan har gått igenom och nu vill hon bara glömma honom. Här ute kan hon njuta av tillvaron, umgås med gamla vänner och samtidigt försöka skriva på uppföljaren till sin hyllade debutroman. Sommaren visar sig dock innehålla en hel del oväntade inslag – både obehagliga och angenäma och Malin måste bestämma sig för om hon ska tänka med hjärtat eller huvudet eller kanske något helt annat…

Gissa om det här var precis vad jag behövde för att kicka igång mitt läsande igen! En härlig, somrig och kärleksfylld roman där man liksom bara rann igenom sidorna på ett njutningsfullt sätt. Språket är lättsamt och enkelt men boken innehåller ändå så mycket och tangerar många stora livsfrågor. Kanske var det lite många händelser som klämdes in på de 250 sidorna och jag hade gärna fördjupat mig ännu mer i den förbjudna relationen men det här är en riktigt fin och välskriven debutroman och jag ser mycket fram emot att läsa mer från Åsa!

Köp på Adlibris eller Bokus

Tack till Åsa Bonelli för recensionsexemplar!

Torsdagsänkorna

torsdagsankornaTitel: Torsdagsänkorna
Författare: Claudia Piñeiro

Förlag: Leopard förlag
Sidantal: 300
Utgivningsår: 2014 (Originalupplaga: 2005)

Utläst: 7 januari 2014
Mitt betyg: 3/5

Så där ja! Säg hej till bloggens första sydamerikanska bok. Någonsin. På riktigt. Jag är typ 99% säker på det i alla fall. Så, anledningen till att jag läste just denna bok var enkom på grund av dess geografiska tillhörighet, och så var den ganska kort för jag ville hinna klart innan nyår, vilket jag dock inte gjorde.

Inledningsvis får vi veta att tre män hittas döda i en pool inne i det exklusiva och inhägnade bostadsområdet Altos de la Cascada någonstans i Argentina. Därefter backas bandet och vi får lära känna främst Virgina Guevara men också hennes familj och grannarna Urovich, Scaglias och Masottas med flera. De lever ett lyxigt liv med glassiga dagar men det blir hårdare tider och en efter en blir arbetslös. Dessutom finns det hemligheter bakom stängslet.

Det var en helt ok bok det här men inte riktigt min kopp te ändå. Piñeiro skriver enkelt och målande och jag känner mig som en av de boende i området som smugit omkring längs gatorna och tjuvkikat. Så värst spännande vet jag inte om det är egentligen, det är snarare tragiskt att läsa om de rika människorna och självklart finns det både alkoholmissbruk, knark, sexuella oegentligheter, misshandel och förakt för de fattiga. Det är emellanåt många personer som förekommer och jag har lite svårt att hålla reda på vissa av dem. En del slängs liksom mera in för en bihistoria – för att ge en mer komplett bild av livet i Altos de la Cascada kanske. Summa summarum, en ganska bra bok, men ingen jag tar med mig i livet direkt. Äntligen är sydamerika med på min litterära karta och jag hoppas att Piñeiro snart får sällskap.

Köp på Adlibris eller Bokus

Det eviga folket är inte rädda

det-eviga-folket-ar-inte-raddaTitel: Det eviga folket är inte rädda
Författare: Shani Boianjiu

Förlag: Natur och Kultur
Sidantal: 365
Utgivningsår: 2013

Utläst: 28 december 2014
Mitt betyg: 3/5

Det här var egentligen bokcirkelns decemberbok men en arbetsbörda overload gjorde att jag varken läste ut boken till träffen (eller ens deltog i den) men nu blev det gjort. Jag har läst den mest som små snuttar kvällstid eller på bussen men det är få böcker jag greppar bra på det sättet- Sista sjoket drog jag av i några långläsningspass.

Den handlar om tre israeliska tjejer vilka är klasskamrater i början av boken och sedan allihop gör sin obligatoriska två-åriga militärtjänstgöring. De hamnar på olika ställen och vi följer dem var och en genom fragmentariska bitar ur deras liv. Jag har emellanåt svårt att skilja dem åt men det känns inte som om det gör så mycket. De har tråkigt, hittar någon att ligga med mer eller mindre sällan, röker och så är det det absurda med att de lever som tonåringar mitt i ett konstigt krig. Vissa hemska händelser skildrar Boianjiu som ett reellt trauma medan andra hemskheter bara nämns i förbifarten som att det inte är mycket mer än ett tuggummisnatteri.

Det är svårt att greppa boken, både på grund av att jag inte alltid vet vem det handlar om och att den ibland nästan är skriven som en bok med uttryckta sidor. För mig personligen underlättar det inte heller att jag är så katastrofalt dåligt insatt i Israel och vad som händer där och jag får googla flera gånger för att bena ut saker och ting. Efter läsningen så känns hela berättelsen lite overklig, den är som sagt så absurd att jag inte riktigt tar den till mig trots att det är ett sådant viktigt ämne och jag nog känner att  jag borde.

Köp på Adlibris eller Bokus

Stål

stalTitel: Stål
Författare: Silvia Avallone

Förlag: Natur & Kultur
Sidantal: 394
Utgivningsår: 2012 (Originalupplaga: 2010)

Utläst: 24 september 2014
Mitt betyg: 4/5

Lite senare än de flesta andra bokbloggare fick jag äntligen denna bok läst. Det var septembers månads bokcirkelbok i eminenta bokcirkeln Stäppvargarna BK.

Anna och Francesca växer upp i ett grått höghusområde i den italienska kuststaden Piombino. Ingen höjer på ögonbrynen när småbarnen kissar i trappan eller när ungdomarna säljer knark på gården. De flesta kvinnor är hemmafruar och männen arbetar på stålverket. På andra sidan vattnet ligger ön Elba – ett ouppnåeligt turistparadis för de fattiga Piombinoborna.

Man kan tro att det är en skildring av 1960-talets Italien men inte alls, vi rör oss kring det senaste millennieskiftet. Flickorna är 13 år och vi lär känna dem en het sommar när de tillbringar dagarna med att bada nere i viken och spela volleyboll med de något äldre killarna. På balkongen uppe i höghusen sitter Francescas pappa och spionerar på sin dotter i en gammal fiskekikare. Hans lilla flickas kropp har svällt och mognat under året och han tycker inte om sättet tonårspojkarna tittar på henne eller hur hon klär sig i sin minimala bikini.

Förutom flickorna lär vi också känna deras familjer vilka bägge sitter på stora hemligheter. Det är så mycket som sker i den här boken och jag vill inte avslöja allt för er fåtal som inte läst den. Under läsningen vände jag mig flera gånger emot den starkt sexualiserade bild av flickorna som förs fram och det krävdes en bokcirkelskollega skarpare hjärna för att jag skulle förstå att det är männens bild av dem som vi får ta del av. Avallone skriver oerhört skickligt och jag upplever den heta italienska stålstaden med nästan alla mina sinnen. Det är nästan mot min vilja för det är så mycket som försiggår där som jag inte vill veta något om. Det finns dock ljusglimtar också och läsupplevelsen är definitivt något jag rekommenderar. Men stålsätt dig innan och ta dig an boken i små portioner.

Köp på Adlibris eller Bokus

Annabel

annabelTitel: Annabel
Författare: Kathleen Winter

Förlag: Kabusa böcker
Sidantal: 411
Utgivningsår: 2014 (Originalupplaga: 2010)

Utläst: 15 juni 2014
Mitt betyg: 4/5

En dag i slutet på maj läste jag om denna bok på Kabusa Böckers facebook-sida och blev genast nyfiken. Dagen därpå när jag var på biblioteket så stod den längst fram i nyhetshyllan och väntade på mig så det var ju bara att ta med den hem!

Det är slutet av 1960-talet i en liten by i Labrador, Kanada när Jacinta föder ett barn hemma i badkaret. Barnet är friskt och välmående men det som skiljer det från de flesta andra barn är att det föds med en testikel, en penis, en slida, en äggstock och en livmoder. Jacintas make Treadway bestämmer att barnet ska växa upp som en pojke och heta Wayne medan Jacintas väninna Thomasina som är med vid födseln väljer att i hemlighet kalla barnet för Annabel, det namn hennes nyligen bortgångne dotter bar. Slidan sys igen och Wayne hormonbehandlas under sin uppväxt för att hålla de kvinnliga hormonerna i styr. Han växer upp som en pojke och föräldrarna håller sanningen hemlig för både Wayne och omvärlden men Wayne har ändå känslan av en flicka inom sig.

Det här är förvisso en bok om dubbel könstillhörighet och vad det kan innebära men det är också en bok om hemligheter, lögner och utanförskap. Det är också en bok om det karga landskapet där Wayne växer upp där männen är ifrån hemmet flera månader per år för att jaga och fiska medan kvinnorna är kvar och sköter om hem och familj. Wayne bor i en liten by där könsrollerna är knivskarpa och traditionella. Alla ungdomar funderar mycket över sin identitet och Wayne är inget undantag. Att hantera vem jag är och vem jag förväntas vara blir ännu svårare när jag inte säkert vet vem jag är och var jag hör hemma. Kathleen Winter skriver väldigt lätt och liksom melodiskt där texten bara böljar fram och jag rekommenderar varmt denna debutroman.

Köp på Adlibris eller Bokus

1989: Leva eller överleva

1989-leva-eller-overlevaTitel: 1989: Leva eller överleva
Författare: Linda Skugge & Sigrid Tollgård

Förlag: Piratförlaget
Sidantal: 292
Utgivningsår: 2013

Utläst: 7 januari 2014
Mitt betyg: 3/5

Det var de utlovade referenserna till 80-talsmusik i den här boken som fick mig att bli intresserad och nyfiken på den. Linda Skugge och Sigrid Tollgård är systrar och det här är Sigrids debut medan Linda har ett par titlar bakom sig vilka jag dock aldrig läst.

Två systrar får 2013 veta att deras mamma dött. De nystar i detta samtidigt som läsaren får ta del av en rad olika personers historia. Vad som hände under familjernas påskfirande i Norge på 80-talet och vad som hände den där helgen 1989. Vem var vem egentligen och hur hänger alla ihop?

Det här är ingen lätt bok att recensera, särskilt inte så lång tid efter läsningen. Förlaget säger så här om den:

Kanske är det en spänningsroman där ett dödsfall hänger ihop med det förflutna och ger eko till en annan tid. Eller så är det en kärlekshistoria där flickan och pojken kommunicerar via musiken. Möjligen är det en kärleksförklaring till böcker och musik. Framförallt handlar den om skillnaden mellan att leva eller att bara överleva.

Det är väldigt bra skrivet om boken faktiskt. Det är en spänningshistoria men det är också en kärlekshistoria och den handlar definitivt om skillnaden mellan leva och överleva. Jag gillar hur själva historien berättas och jag gillar de illustrationer som levandegör det norska påskfirandet på 80-talet. Det är i stort sett trovärdiga karaktärer och det ligger något vackert och vemodigt i historien. Det jag inte gillar är det jag trodde jag skulle gilla. Själva kärleksförklaringen till böcker och musik. Jag tycker att det blir ett slags namedroppande utan dess like med alla bokcitat, låttexter och diskussioner kring detta. Jag har som sagt aldrig läst Linda Skugge förut mer än någon text i kvällstidningarna för många herrans år sedan. Hon föll mig inte riktigt i smaken då och den här boken ger mig lite samma känsla. Det är synd för nu när jag bläddrar igenom boken så känner jag att jag är kluven, jag tycker om historien men inte fullt ut hur den framförs. Jag har dock hört positivt om hennes 40: constant reader och kanske ska jag ge henne ännu en chans? Eller är det kanske Sigrid som tillför det jag faktiskt gillar så att det är hennes nästa bok jag ska vänta på?

Köp på Adlibris eller Bokus

Tack till Piratförlaget för recensionsexemplar!