Etikettarkiv: bokcirkel

Läsa klart – en bokcirkelsboksinventering

Jag är team ”läs inte ut en dålig bok” i typ 9 fall av 10. De undantag jag har är bokcirkelböcker och recensionsex. Men, jag har faktiskt ett oläst recex från 2014 och jag har också ett par olästa bokcirkelböcker.

De senaste dagarna har jag gjort ett läsryck och avslutat tre böcker som jag påbörjat mellan januari-maj. De var alla lite tyngre att läsa och jag var tvungen att ha två veckors semester först samt läsa fem stycken lite enklare böcker innan jag var redo att ta itu med dem. Det gav dock en sådan skön känsla att jag inventerade lite vad jag har för olästa eller halvlästa bokcirkelböcker.

I min äldsta bokcirkel finns några böcker  jag aldrig ens började på: Den afrikanska farmen, På spaning efter den tid som flytt, Frihet (Hilary Mantel) och Tranströmer-dikter. Fyra inte helt lättlästa böcker och som skulle läsas i perioder av mycket studier eller mycket liv. Jag var inte den enda som slarvade emellanåt så vid någon träff satte vi alla ner foten och sa att nu måste vi läsa klart. Sen dess har jag i princip alltid gjort det. Någon gång har jag varit nästan klar och läst klart strax efteråt. Jag har ju ofta så många böcker att läsa och ibland missbedömer jag hur lång tid de ska ta i kombination med att jag är tidsoptimist.

Tittar jag längre tillbaka så finns där även Wolf Hall oläst, vi gjorde nämligen en nystart i cirkeln efter knappt två år så de där första två åren räknas inte riktigt med i den nuvarande uppsättningen. Även fast medlemmarna som är kvar alla var med från början. Men vi behövde skapa något eget helt enkelt. Just Mantels båda böcker står i min hylla och jag ämnar att läsa dem någon gång. Blixen, Proust och Tranströmer vet jag inte om jag någonsin tar mig för. Slutligen så läste jag bara halva Den underjordiska järnvägen och den har jag länge grämt mig att jag inte läste klart så igår kväll påbörjade jag den igen!

I min feministiska bokcirkel som jag ju faktiskt startade själv så har jag två halvlästa böcker. Jag tycker faktiskt att jag borde läsa alla böcker i den här cirkeln så jag laddade precis hem dem till Letton; Så jävla trött och Handbok för städerskor. Särskilt den sista gillade jag när jag läste den men den är fasligt lång så jag hann inte. Helt ärligt så var det ingen av oss som hann! Men jag vill ändå läsa klart.

Sen är jag ju med i en tredje cirkel där vi alla är veganer. Folk frågar alltid om vi läser veganska böcker (?) men det handlar mer om att det är skönt att känna sig som normen när vi ses plus att vi alltid går till ställen med ett bra veganmats-utbud! Den här cirkeln hoppade jag inte på förrän den hade funnits i något år så jag tänker inte gå tillbaka och läsa det som lästes innan jag var med, även om några av böckerna faktiskt har varit cirkelböcker i de andra cirklarna! Sen har det hänt i den här cirkeln att jag avstått några få träffar pga livet. Jag har haft mycket omkring mig det senaste året och varit tvungen att prioritera. Men de böckerna tänker jag inte heller läsa just nu; Ett litet liv och Binas historia. Kanske dock att jag läser Lunde, vi läste sen hennes Blå i den här cirkeln och jag tyckte den var sådär men de andra sa att Binas historia var bättre. Jag läser ju gärna klimatrelaterat så chansen finns.

Ok undrar du nu, det olästa recexet då? Haha, jo det är Sara Lövestams Grejen med verb och den ska jag läsa någon dag. Jag älskar ju Sara och har köpt de andra grammatikböckerna också men ännu inte läst någon.

The Power

Förra året startade jag en feministisk bokcirkel och på en av de första träffarna var det en cirkelmedlem som hade med sig den här boken. Jag blev nyfiken och köpte den rätt omgående men det var först nu i februari jag läste den, då beslöt vi nämligen att läsa den i ovan nämnda bokcirkel!

The Power beskriver en värld där kvinnor utvecklar en kraft; de kan frammana elektricitet med sina bara händer och de använder den för att skada, skrämmas och ta kontroll. Från början upptäcks det hos tonårsflickor men de kan ge kraften vidare till andra kvinnor så den sprider sig i samhället. Kvinnorna tar ganska snabbt över makten i samhället och männen får uppleva hur det är att vara det andra könet.

För den som har läst Egalias döttrar så är det här en modernare och mer brutal variant på samma tema: en värld där kvinnor och män har ombytta könsroller med alla rättigheter, fördelar och rädslor omvänt fördelade. Stundtals kan man tycka att boken är överdriven men den speglar bara vår exakta samtid, fast tvärtom. Alderman fångar också på ett riktigt bra sätt vad som kan hända med den som plötsligt får makt. Det är en mångbottnad och välskriven historia som välförtjänt vann Baileys Women’s Prize for Fiction 2017.

En av de bästa sakerna med boken är de avslutande breven vilka sätter hela berättelsen, men också vår nutida verklighet, i en annan dager. Det ryktas att det här ska bli en TV-serie och något annat vore väl dumt. Se bara till att du läst boken innan för den här vill du inte missa.

Utläst: 15 februari 2019
Mitt betyg: 4/5
Köp på Adlibris eller Bokus

Expeditionen: Min kärlekshistoria

Det här är en bok jag velat läsa ända sedan den kom. I november 2014 köpte jag den till ett sådant där julklappspel på jobbet men i slutändan lyckades jag byta tillbaka den av han som vann den! I februari i år så blev den äntligen läst då jag föreslog den till en av mina bokcirklar.

Om någon nu missat det så handlar boken om Andrées expedition år 1897 då tre män beger sig i luftballong mot Nordpolen. Det är ingen spoiler att avslöja att alla tre dog men man vet inte exakt varför och hur det gick till. Bea Uusma hittade en bok om den här expeditionen i bokhyllan hemma hos någon på en tråkig fest. Det blir starten för vad hon här kallar en kärlekshistoria men vad många andra skulle benämna besatthet. Hon börjar nysta i det här och är idag en av Sveriges främsta (om inte tom den främsta?) experter på Andréexpeditionen och den här boken lägger fram vad hon vet och hennes teorier vid tillfället då boken skrevs (2013). Hon fortsätter sin forskning och undersöker just nu några blodspår som hittats på en kavaj tillhörande en av deltagarna.

Det här är vansinnigt bra läsning. Allting är så intressant, välskrivet och snyggt paketerat. Det är svårt att säga vad som lockar mest: den galna expeditionen eller Beas totala fascination. Expeditionen är helt galet upplagd där ex André mörkar för de andra att ballongen läcker, de är väldigt dåligt förberedda på uppdraget och de har packat med sig så sjukt mycket och konstiga saker. Sen finns det en mystik kring vad som hände och Bea presenterar många olika teorier och argumenterar också kring varför hon tror eller inte tror på dem. Jag pratade med alla om den här boken långt efteråt jag läst ut den och jag kan tänka mig att läsa om den i framtiden.

Helst ska du läsa den illustrerade utgåvan men läs hellre pocketboken än ingen alls.

Utläst: 24 februari 2019
Mitt betyg: 5/5
Köp på Adlibris eller Bokus

Stanna hos mig

Decembers månads enda bokcirkelbok var en riktig fullträff. Jag hade en lite mosig lördag och bäddade ner mig i sängen med den här och låg kvar där tills den var utläst.

Yejide träffar Akin på en biograf, han är där med en annan tjej men dumpar henne efter filmen då han bara har ögon för Yejide. De gifter sig och har det bara fint men det där obligatoriska barnet vill inte komma. Till sist börjar släkten kräva att Akin ska ta en andra fru och han går motvilligt med på det. Men ingenting blir som någon av dem tänkt sig.

Den här boken rymmer så otroligt mycket som inte går att berätta utan att spoila. Det är kärlek, sex, sorg, svek, desperation, vänskap, hemligheter och rituella ceremonier. Det är krockar mellan tradition och modernitet och mellan kunskap och okunskap. Det är en underbar läsupplevelse som tar med dig runt bland alla känslor och olika händelser. Precis som Chimamanda så väver Ayòbámi Adébayò in den politiska utvecklingen i Nigeria i berättelsen och ger oss en bild av hur hela samhället fungerade på 1980-talet. Hennes språk är enkelt men ändå så träffsäkert och omfångsrikt och titeln är genial. Det var en extremt bra bokcirkelbok med väldigt mycket att prata om. Jag ser oerhört mycket fram emot att få läsa fler böcker av Adébayò.

Utläst: 15 december 2018
Mitt betyg: 5/5
Köp på Adlibris eller Bokus

Modet att köra: en saudisk kvinnas bekännelse

Titel: Modet att köra: en saudisk kvinnas bekännelse
Författare: Manal al-Sharif

Förlag: Natur och kultur
Sidantal: 367
Utgivningsår: 2018 (Originalupplaga: 2017)

Utläst: 27 oktober 2018
Mitt betyg: 4/5

Det här var en av oktobers bokcirkelböcker och jag lånade mitt ex på bibblan.

Manal al-Sharif blev uppmärksammad internationellt i samband med att hon trotsade det saudiska förbudet mot kvinnlig bilkörning. Hon var aktiv och ledande i en kampanj för kvinnlig bilkörning vilket fick henne fängslad under nio dagar. När hon kom ut därifrån fortsatte hon att kämpa mot landets kvinnoförtryck och idag lever hon i Australien och fortsätter kampen därifrån.

När vi samlades för att diskutera den här i bokcirkeln hade jag inte läst hela boken. De flesta var lite besvikna då vi förväntat oss att den skulle handla mest om bilkörningen men i själva verket är det fokus på hennes uppväxt. När jag i efterhand läste klart den så tog jag den för vad den var och uppskattade den väldigt mycket. Jag kunde ingenting om Saudiarabien. Alltså ingenting. Jag visste inte ens att Mecka låg där (ja, jag är verkligen u s e l på geografi). Nu förstår jag att det här är Manals bild av att leva i Saudiarabien men om ens bara hälften är sant så är det långt mer än tillräckligt.

Kvinnor och män lever verkligen åtskilda i det här landet, med bl.a. separata ingångar för män och kvinnor till de flesta affärer, kvinnor måste ha en förmyndares (oftast far eller make) eller mahrams (nära manlig släkting; bror, kusin eller son) tilstånd för att ex. få resa, ta en anställning, påbörja en utbildning etc. Kvinnor får inte komma in på sjukhuset för att föda barn utan en mahram, brandmän får inte gå in i en brinnande byggnad om det finns kvinnor utan en närvarande mahram därinne etc. Även om kvinnor får utbilda sig så finns det i praktiken inte så många jobb att få då kvinnor inte får inneha vilka yrken som helst. Eftersom att kvinnor, fram tills precis nyligen, inte fick köra bil och många bussar inte tillåter kvinnor måste de få skjuts av sin mahram för att kunna ta sig någonstans.

Det sistnämnda var en av anledningarna till att Manals bror till sist ställde sig på hennes sida. När han kom hem utarbetad efter långa pass var han tvungen att skjutsa sin fru till alla hennes ärenden. Och han gillade inte att hon var isolerad i hemmet under tiden han arbetade. Om jag fattade saken rätt var det egentligen inte de juridiska lagarna som förbjöd kvinnor att köra utan de religiösa och det var också den religiösa polisen som arresterade Manal. Eftersom att islam och Koranen tolkas på många olika sätt runt om i världen så förstår man också att den saudiska kulturen nog är det främsta hindret för kvinnors frigörelse.

Jag tycker definitivt att den här boken är läsvärd och är väldigt glad att jag läste ut den. Det finns långt fler intressanta saker att prata kring än de jag tagit upp men jag måste lämna lite till läsaren också. Den är lättläst och ger en bra förståelse för hur det kan vara att växa upp som kvinna i Saudiarabien.

Köp på Adlibris eller Bokus

Vegetarianen

Titel: Vegetarianen
Författare: Han Kang

Förlag: Natur och kultur
Sidantal: 213
Utgivningsår: 2017 (Originalupplaga: 1997)

Utläst: 10 augusti 2018
Mitt betyg: 3/5

Den här boken införskaffade jag på årets bokrea då jag hört så mycket gott om den. När det blev min tur att föreslå bok i en av mina bokcirklar så valde jag den.

I berättelsens centrum står Yeong-Hye som efter drömmar fyllda av kött och blod bestämmer sig för att bli vegetarian. Hennes man och familj tycker att det är ett vansinnigt beslut och försöker med alla medel få henne att äta kött igen men hon vägrar. Så långt är jag överens med de som skrivit baksidestexten. Därefter anser denne att:

… hennes envishet sätter igång en spiral av tvång och våld. Kampen står inte bara kring hennes kropp och vad hon väljer att äta, utan handlar om hennes sexuella och intellektuella frihet. Vad händer med den som ständigt måste föra en kamp mot tillvaron? Vilka medel står till buds och när når en människa bristningsgränsen?

Jag anser inte att den här boken handlar om någon som vill bli vegetarian och som kämpar för det utan snarare en psykiskt sjuk kvinna som drömmer underliga drömmar och därefter blir mer eller mindre psykotisk medan hennes familj behandlar henne illa och [spoiler alert!] hennes systers man våldtar henne. Jag är inte av den uppfattningen att det är en rationellt fungerande kvinna som aktivt fattar en massa beslut.

Boken har ett fint språk och är definitivt välskriven men innehållet är obehagligt och jag hade nog förväntat mig något helt annat. Trots allt vann den ju Man Booker Prize 2016 så läs den för all del om du vill, det är absolut inte en dålig bok!

Köp på Adlibris eller Bokus

Stora makters uppgång och fall (måndagsmikron)

Titel: Stora makters uppgång och fall
Författare: Tom Rachman

Förlag: Weyler
Sidantal: 513
Utgivningsår: 2014

Utläst: 22 juli 2014
Mitt betyg: 3/5

Varför läste jag den?
Den var månadens bokcirkelbok.

Vad handlar den om?
Jag måste kopiera från förlaget:
Tooly Zylberberg är en ung amerikanska med en så trasslig barndom som bara 70-talet kunde bjuda på. Hon växte upp som hittebarn med ett gäng företagsamma hippies. Humphrey, en butter rysk bokälskare, den charmerande och livsfarliga Sarah och så Venn, den karismatiske ledaren som styrde allt och framför allt Tooly. Hon har nu dragit sig undan världen i ett antikvariat på landsbygden i Wales, böcker kan man lita på, inte människor. Men människorna ger sig inte. På nätet, detta förfinade fångstredskap, blir hon upptäckt
och tvingas åter möta sin barndoms hjältar/skurkar.

Vad tyckte jag?
Nackdelen med att försöka recensera en bok fyra år senare är ju minnet. Det intressanta är ändå att se vilka böcker som väcker någon typ av minne. Den här boken är som ett blankt blad för mig. Möjligtvis har jag svaga minnen av att Tooly hade en väldigt ”70-talig” uppväxt med mycket alkohol, sex och droger inblandat. Jag gav den en 3:a så det var nog helt enkelt inte riktigt min typ av bok. En typiskt svulstig amerikansk roman!

ett inlägg i serien #måndagsmikron där jag prånglar ut mina släpande recensioner med samma innehåll som vanligt men i ett något mindre format

Bokcirkla online

Jag skrev häromdagen om att det var tack vare mina (fysiska) bokcirklar som jag faktiskt fått något läst i våras. Nu är det ju så att jag till och från också deltar i några nät-bokcirklar vilket jag definitivt kan rekommendera! Den braiga bloggen Kulturkollo har sedan ganska länge en grupp på Facebook som heter Kulturkollo läser. Där läses just nu Bonjour Tristesse av Françoise Sagan och diskussionerna startar 13 augusti. Är du intresserad kan du läsa mer här.På Facebook finns också gruppen Kollektivet – en bokcirkel som drivs av Selma Stories vilket är en del av Bonnierförlagen. I våras lästes Ett jävla solsken av Fatima Bremmer och jag började hänga på men kom sen av mig, det är därför den boken ligger i min sommarhög nu. Därefter lästes Låt oss hoppas på det bästa av Carolina Setterwall men den var jag inte med på. För någon vecka sedan slängde de ut en förfrågan om vi ville förhandsläsa Pappaklausulen av Jonas Hassen Khemiri. Såklart att jag ville och jag hade turen att bli en av de lyckliga! Jag började på den igår och tänkte försöka läsa ut den rätt snabbt så att jag kan skicka den vidare till någon av gruppens medlemmar som inte hann tag i ett ex. Snacket om Pappaklausulen sker löpande och är redan igång så smått.De nätbaserade bokcirklarna är ett bra alternativ för dig som inte har en egen fysisk bokcirkel och för dig som helt enkelt inte får nog av att snacka om böcker! Har du tips på fler online-cirklar?

Kärlekens väg

Titel: Kärlekens väg
Författare: Alain de Botton

Förlag: Volante
Sidantal: 284
Utgivningsår: 2017 (Originalupplaga: 2016)

Utläst: 4 juli 2018
Mitt betyg: 2/5

Detta var  en bokcirkelbok som tog mig lång tid att läsa. Den skildrar äktenskapet mellan Rabih och Kirsten, no more, no less, och hur de beter sig mot varandra men även varför de gör som de gör. På baksidan beskrivs boken som ”en mästerlig fusion mellan fiktion och filosofiska betraktelser” vilket nog är sant. Inledningsvis tycker jag faktiskt att det är rätt intressant att få de filosofiska och psykologiska förklaringarna till varför Rabih och Kirsten agerar som de gör. Jag är själv en människa som ofta har en vilja att försöka förstå andras människors beteenden och handlingar utifrån deras erfarenheter istället för att bara avfärda dem som dryga, galna, elaka eller vad det må vara.

En bit in i läsningen började mitt sommarlov och vårt planerade bokcirkelmöte blev framskjutet. Då la jag bara boken åt sidan och läste tre andra böcker på lovets första helg. Sen började jag på Americanah samtidigt som den här boken låg och gnagde och gav mig dåligt samvete. Till sist läste jag inte alls för det kändes fel att läsa Americanah och jag ville bara inte plocka upp denna bok. På det här viset passerade två veckors sommarlov och tänk vilket slöseri med lästid!

Igår skulle vi ha träffats och jag hade inte läst ut den, vi bestämde tredje gången gillt imorgon och jag kände ikväll att det är nu eller aldrig, ät grodan, bit i det sura äpplet etc. Jag tror att det som hindrade mig att vilja plocka upp den var just dessa filosofiska betraktelser, insprängda i kursiv stil i berättelsen. Jag fuskläste helt enkelt andra halvan genom att hoppa över alla dessa partier (så eg har jag bara läst 3/4 av boken…) och dessutom läste jag den väldigt snabbt.

Egentligen tycker jag nog att boken på sätt och vis är intressant men jag pallar ändå inte formatet. Jag hade såklart inte behövt läsa ut den men jag ville ändå eftersom det var en bokcirkelbok och vi har lovat varandra att bättra oss på utläsningsfronten.

Köp på Adlibris eller Bokus

Torsdagsbarn (måndagsmikron)

torsdagsbarn (1)Titel: Torsdagsbarn
Författare: Sonya Hartnett

Förlag: Atrium förlag
Sidantal: 253
Utgivningsår: 2011 (Originalupplaga: 2000)

Utläst: 7 maj 2014
Mitt betyg: 4/5

Varför läste jag den?
Detta var månadens bokcirkelbok och bakom förslaget stod jag själv. Vi behövde något lättsmält (textmässigt) efter Canada och denna passade perfekt!

Vad handlar den om?
Återigen googlar jag fram en handling. Den utspelar sig på 1930-talet i Australien. Det är landsbygd och rådande depression. Harper är vår berättare och hennes berättelse består av minnen. Harper är i mitten på en syskonskara av fem. Hennes näst yngste lillebror blir besatt av att gräva tunnlar och gräver snart ut hela marken under huset och bosätter sig där. Olika olyckor drabbar familjen gång på gång och det är en hel del elände i boken.

Vad tyckte jag?
Jag var smart som satte betyg på mina läsupplevelser 2014 för annars skulle jag inte veta vad jag tyckt. Det är uppenbarligen ingen bok som levt sig kvar men nu när jag läser om den så blir jag lite sugen på att läsa om den. Det är en prisvinnare flera gånger om och den innehåller väldigt många spännande ämnen!

ett inlägg i serien #måndagsmikron där jag prånglar ut mina släpande recensioner med samma innehåll som vanligt men i ett något mindre format

Köp på Adlibris eller Bokus