Kategoriarkiv: Betyg 2

Den dolda rosen

Titel: Den dolda rosen
Författare: Tilda Nordenholm

Förlag: Mörkersdottir förlag
Utgivningsår: 2018

Utläst: 26 januari 2019
Mitt betyg: 2/5

Jag fick en förfrågan om att läsa två böcker från Mörkersdottir varav det här var den ena.

Caitlin är prinsessa i sitt kungadöme och förväntad arvinge till tronen. Hennes egna drömmar stämmer dock inte alls överens med föräldrarnas förväntningar. Hon avskyr livet som prinsessa och drömmer om något annat, om frihet. På en tråkig bal på slottet introduceras Caitlin för en mystisk främling som hon fattar tycke för. Under kvällen blir något stulet från slottets skattkammare och det är främlingen som är den skyldige. Caitlin ger sig av efter honom och blir indragen i ett äventyr till havs.

Jag är lite kluven till den här boken. Tilda Nordenholm har skrivit den på en sajt som heter Wattpad, en community för folk som vill skriva och/eller läsa. Där har den fått runt 200 000 läsningar och därefter har den alltså också blivit utgiven av Mörkersdottir. Jag gillar grundstoryn och det är spännande vilket gör att jag hela tiden vill framåt i boken. Caitlin är en modern feminist (yay!) men någonstans skär det sig. Hennes sätt att vara och tala känns inte realistiskt i förhållande till bokens miljöer och händelser. Det känns lite som om en kvinna från 2000-talet är placerad på medeltiden. Jag är inte heller så förtjust i språket i boken och det känns som att den skulle vunnit på mer gestaltning och en hårdare redigering. Boken är del 1 i en serie och om del 2 blir lite mer genomarbetad kan den nog bli riktigt läsvärd.

Köp på Adlibris eller Bokus

Tack till Mörkersdottir förlag för recensionsexemplar!

Annonser

Stopptid (måndagsmikron)

Titel: Stopptid
Författare: Juli Zeh

Förlag: Weyler förlag
Sidantal: 276
Utgivningsår: 2014 (Originalupplaga: 2012)

Utläst: 4 november 2014
Mitt betyg: 2/5

Varför läste jag den?
Jag är extremt sällan sjuk och ännu mer sällan mycket sjuk. Under ett par höstdagar 2014 var jag dock så sjuk att jag bara låg i sängen i typ två-tre dagar och sov nästan dygnet runt. När jag började bli aningens bättre så orkade jag fortfarande bara ligga där men det började bli tråkigt. Jag orkade inte läsa så jag googlade fram aktuell radioföljetong på P1 vilket var den här boken. Att lyssna orkade jag.

Vad handlar den om?
En psykologisk thriller om två människor som bor på Lanzarote och bedriver dykverksamhet när två andra människor kommer dit för att gå kurs och sen hände säkert en massa underliga/mystiska/otäcka saker.

Vad tyckte jag?
Det här var första gången jag lyssnade på en ljudbok (och jag har sedan dess lyssnat på hela två till) och det kanske inte är rättvist att bedöma en bok man lyssnar på i halvt dvalatillstånd men jag gillade den inte så värst. Den imponerade liksom inte och jag fångades inte av berättelsen.

Jag har som sagt endast lyssnat på tre ljudböcker, två av dem har jag inte gillat särskilt mycket men den tredje som var God Jul av Jonas Karlsson gillade jag mycket och jag gillade att det var Jonas själv som läste den. Jag har annars svårt att fokusera på ljudböcker och är en människa som föredrar att få ord till mig i text. Ibland har jag svårt att fatta när någon läser något högt för mig och jag vill se texten själv för att kunna processa den bättre. Men som sagt, Jonas gick bra så det finns säkert några ljudböcker out there för mig också!

ett inlägg i serien #måndagsmikron där jag prånglar ut mina släpande recensioner med samma innehåll som vanligt men i ett något mindre format

Eldmakerskan

Titel: Eldmakerskan
Författare: Henrik Larsson

Förlag: Mix förlag
Sidantal: 31
Utgivningsår: 2014

Utläst: 29 juli 2018
Mitt betyg: 2/5

Med min Letto kom ett par gratis noveller varav det här var en av dem.

Henrik Larsson var en för mig okänd författare. En snabb googling visar att han skrivit ett par noveller samt en fantasy-trilogi vid namn Blodsarvet vilken verkar vara ganska omtyckt. Novellen Eldmakerskan är också en fantasyberättelse och jag kan tycka att det blir lite svårt att komprimera fantasy till novellformatet. Det behövs, oftast, oändligt massa förklaringar och beskrivningar av fantasyvärlden och dess invånare när du läser denna genre för att du ska få en förståelse av hur allt är uppbyggt. Inledningsvis i novellen blir det därför en hel del av denna vara så att vi vet var vi befinner oss och vilka vi har med oss.

Silda och hennes mäster är på väg till en stad där hon har order att mörda någon för att bli en fullärd eldmakerska (en typ av lönmördare). Hon har också en dold agenda men saker och ting går inte riktigt som hon tänkt sig…

Det är absolut en helt ok novell även om det som sagt är en del beskrivningar i början. Sildas huvuduppdrag klaras av rätt snabbt och sen är det den dolda agendan som förvisso har en liten twist men novellen fångar mig inte riktigt.  Jag upplever nog helt enkelt att formatet blir fel. Jag kan dock tänka mig att undersöka Blodsarvet-serien då jag ändå gillar hur Henrik Larsson skriver sin fantasy.

Tipsa mig gärna om du läst någon bra fantasynovell så ska jag ge det en chans till!

Köp på Adlibris eller Bokus

Kärlekens väg

Titel: Kärlekens väg
Författare: Alain de Botton

Förlag: Volante
Sidantal: 284
Utgivningsår: 2017 (Originalupplaga: 2016)

Utläst: 4 juli 2018
Mitt betyg: 2/5

Detta var  en bokcirkelbok som tog mig lång tid att läsa. Den skildrar äktenskapet mellan Rabih och Kirsten, no more, no less, och hur de beter sig mot varandra men även varför de gör som de gör. På baksidan beskrivs boken som ”en mästerlig fusion mellan fiktion och filosofiska betraktelser” vilket nog är sant. Inledningsvis tycker jag faktiskt att det är rätt intressant att få de filosofiska och psykologiska förklaringarna till varför Rabih och Kirsten agerar som de gör. Jag är själv en människa som ofta har en vilja att försöka förstå andras människors beteenden och handlingar utifrån deras erfarenheter istället för att bara avfärda dem som dryga, galna, elaka eller vad det må vara.

En bit in i läsningen började mitt sommarlov och vårt planerade bokcirkelmöte blev framskjutet. Då la jag bara boken åt sidan och läste tre andra böcker på lovets första helg. Sen började jag på Americanah samtidigt som den här boken låg och gnagde och gav mig dåligt samvete. Till sist läste jag inte alls för det kändes fel att läsa Americanah och jag ville bara inte plocka upp denna bok. På det här viset passerade två veckors sommarlov och tänk vilket slöseri med lästid!

Igår skulle vi ha träffats och jag hade inte läst ut den, vi bestämde tredje gången gillt imorgon och jag kände ikväll att det är nu eller aldrig, ät grodan, bit i det sura äpplet etc. Jag tror att det som hindrade mig att vilja plocka upp den var just dessa filosofiska betraktelser, insprängda i kursiv stil i berättelsen. Jag fuskläste helt enkelt andra halvan genom att hoppa över alla dessa partier (så eg har jag bara läst 3/4 av boken…) och dessutom läste jag den väldigt snabbt.

Egentligen tycker jag nog att boken på sätt och vis är intressant men jag pallar ändå inte formatet. Jag hade såklart inte behövt läsa ut den men jag ville ändå eftersom det var en bokcirkelbok och vi har lovat varandra att bättra oss på utläsningsfronten.

Köp på Adlibris eller Bokus

En julsaga

en-julsagaTitel: En julsaga
Författare: Charles Dickens

Förlag: Ataco publishing
Sidantal: ca 160
Utgivningsår: 2011 (Originalupplaga: 1843)

Utläst: 27 december 2013
Mitt betyg: 2/5

För drygt ett år sedan hämtade jag ett vackert illustrerat och gratis elektroniskt ex. av A Christmas Carol men det dröjde ända tills i år, strax före jul, innan jag plockade upp den och började läsa. Jag brukar gilla gamla böcker med ett ålderdomligt språk men halvvägs in i denna blev jag bara tvungen att ge upp. Jag hängde inte riktigt med i svängarna helt enkelt. Istället gick jag då in hos biblioteket och hämtade en svensk elektronisk variant och fortsatte läsningen i detta ex.

Scrooge är en gammal, rik, snål och elak man. På julaftonskvällen möter han sin döda f.d. kompanjon som ett spöke. Mannen är fjättrad i bojor och varnar Scrooge att denne också kommer att gå runt med kedjor efter döden om han inte ändrar sitt sätt att bete sig. Han berättar också att Scrooge kommer att få besök av tre andar och att han tack vare det har en chans att slippa undan kedjorna. De tre andarna visar Scrooge de gångna jularna, den innevarande julen och de kommande jularna och Scrooge tvingas återuppleva och genomleva en rad mest obehagliga men också angenäma upplevelser.

Jag tyckte dessvärre inget vidare om den här historien. Den var liksom inte engagerande och den var väldigt förutsägbar. Det är en högst moralisk historia och den hade lika gärna kunnat skrivas som en fabel. Jag är medveten om att texten är gammal och att jag får sätta in den i sitt dåvarande sammanhang men det finns en uppsjö av gamla texter som jag faktiskt tycker om. Vissa delar hade ett bra flyt som när han såg sin systersons nuvarande jul men andra stycken när han hoppar runt bland okända fattiga människors hem blir mest bara fragmentariskt.

Det hjälpte inte heller att den svenska översättningen var tradig. Lyssna bara på detta:

”Men, finnande sig fyllas av en obehaglig känsla…” som översättning av ”But finding that he turned uncomfortably cold…”

Finnande sig fyllas? Nej tack. Det är möjligt att en bättre översättning hade gjort sitt till men övertala mig gärna om att ge den en ny chans om du anser att jag faktiskt missat något bra här. På nätbokhandlarnas hemsidor upptäcker jag också att boken ligger under kategorin 9-12 år. Jag har ganska svårt att se min 11-åring vare sig orka igenom eller uppskatta den och han är ändå en van och duktig läsare.

Köp på Adlibris eller Bokus

Stäppvargen

Titel: Stäppvargen
Författare: Hermann Hesse

Förlag: Forum
Sidantal: 195
Utgivningsår: 1971 (Originalupplaga: 1927)

Utläst: 28 april 2013
Mitt betyg: 2/5

Stäppvargen var april månads bokcirkelbok i Fika & bokprat. Det var en deltagarna som föreslagit denna ungefär sedan cirkeln fick sin nuvarande sammansättning (mars 2012) och till slut kapitulerade vi övriga!

Handling? Mja, alltså med lite hjälp från Wikipedia kan jag berätta att den handlar om Harry Haller som känner sig distanserad till det ytliga samhället och plötsligt en dag får han det lilla häftet Traktat om Stäppvargen – endast för förryckta i sin hand. Häftet handlar om en man som heter Harry och är både man och varg. I det diskuteras innerligt huruvida en människa är en eller flera personer och innehåller fraser som ”Ty ingen människa, inte ens den primitiva negern, inte ens en idiot…”

Efter att Harry Haller läst denna skrift träffar han Hermine, en prostituerad kvinna som försöker visa honom livets glädjeämnen genom att ex lära honom att dansa. Efter ett nattligt äventyr på en maskerad blir Harry och Hermine inbjudna till en magisk teater. Först röker de cigaretter, ”vilkas rök var tjock som rökelse” och till detta dricks den ”bittert söta, underligt främmande och bisarrt smakande drycken, som faktiskt verkade oändligt upplivande och gjorde oss lyckliga på nytt”. På detta följer något som i mina ögon ter sig som en vild LSD-tripp med ett abrupt slut.

Det tog lång tid för mig att läsa den här boken och när jag slog ihop den så visste jag inte säkert vad jag hade läst. Jag är medveten om att boken skrevs för över 80 år sedan och jag försöker förstå den utifrån detta. Det refereras en hel del till psykoanalysen om man läser om denna bok men jag har varken kvalifikationer eller intresse för att ge mig in på det området.

Summa summarum så gillar jag att läsa klassiker och är glad att jag läst även denna men den föll mig inte särskilt väl i smaken. Helst bör man nog vara deprimerad, självmordsbenägen, sitta-på-café-med-svart-anteckningsbok-och-verka-djup-20-åring för att älska denna bok men skriv gärna en kommentar om du älskat denna bok och inte faller inom nämnda kategori!

Låna på bibliotek, leta på Bokbörsen eller köp en icke svenskspråkig utgåva för den här boken är rejält slutsåld!

Han tänkte på dem som färger

Titel: Han tänkte på dem som färger
Författare: Johanna Thydell

Förlag: Novellix
Sidantal: 28
Utgivningsår: 2011

Utläst: 12 januari 2013
Mitt betyg: 2/5

Jag betar av mina Novellixer i sakta mak och valde denna för att författarnamnet klingade bekant och jag blev nyfiken på titeln. Efter att ha läst den googlade jag på Thydell och kände igen hennes debut men jag har aldrig tidigare läst något av henne.

Tyvärr klickade det inte mellan mig och den här novellen. Texten hoppar väldigt mycket mellan olika händelser, minnen och tankar hos huvudpersonen och jag får lite poesivibbar av den. Jag tillhör den falang som inte förstår mig på poesi och jag förstår helt enkelt inte riktigt denna novell. Jag trodde att den skulle handla om något annat än vad den handlade om vilket jag inte är riktigt säker på vad det egentligen var. Förstår ni?

Köp på Adlibris eller Bokus