Category Archives: Betyg 4

Parasitus

parasitusTitel: Parasitus
Författare: Christian Johansson

Förlag: Epok förlag
Sidantal: 283
Utgivningsår: 2014

Utläst: 5 oktober 2014
Mitt betyg: 4/5

Det trillade in ett mejl med en förfrågan från Epok förlag om att recensera denna bok. Varför inte tänkte jag som för allt i livet inte tål skräckfilmer men kan med att skrämma mig själv med en och annan skräckbok emellanåt.

Jack och Sarah Billgren och deras två små pojkar har lämnat Stockholm för att bosätta sig i Sarahs gamla trygga hembygd i närheten av Kiruna. En vinterkväll på väg hem upptäcker de en man i rullstol utanför en övergiven bensinstation. Sarah propsar på att de ska ta med honom hem och Jack går med på det trots att det inte känns bra. Sakta men säkert dras Jack och hans familj in i något som involverar ett uråldrigt ondskefullt väsen …

Det kan kanske tyckas klyschigt med snöstormar och onda väsen i den norrländska glesbygden men Christian Johansson pusslar ihop dessa trotjänare till något riktigt bra. Det är spännande och skrämmande och utan att avslöja något så tycker jag att berättelsen står sig ända fram till slutet. Jag älskar slutet. Det är klart att man kanske kan ifrågasätta varför en nåjd för 150 år sedan skulle framkalla detta väsen bara för att visa den religiöse missionären att han har fel (ta det lugnt, allt detta står i första kapitlet) men det spelar inte så stor roll. Språket i boken är enkelt men målande och jag sugs in i historien så att jag med mina egna sinnen befinner mig i den norrländska skogen. Ondskan flåsar mig i nacken och snön yr runt omkring mig. Det finns ett läsdriv igenom hela boken och jag ville ogärna lägga den ifrån mig. Rent layoutmässigt tycker jag personligen att det kunde varit lite mindre mängd text på sidorna men jag slukade boken i ett sträck ändå. På dagtid då. Efter att ha läst de första fyra kapitlen på natten. Omslaget är perfekt och skrämmer mig bara det så nu har jag stoppat undan boken, i sambons läshög.

Köp på Adlibris eller Bokus

Tack till Epok förlag för recensionsexemplar!

Stål

stalTitel: Stål
Författare: Silvia Avallone

Förlag: Natur & Kultur
Sidantal: 394
Utgivningsår: 2012 (Originalupplaga: 2010)

Utläst: 24 september 2014
Mitt betyg: 4/5

Lite senare än de flesta andra bokbloggare fick jag äntligen denna bok läst. Det var septembers månads bokcirkelbok i eminenta bokcirkeln Stäppvargarna BK.

Anna och Francesca växer upp i ett grått höghusområde i den italienska kuststaden Piombino. Ingen höjer på ögonbrynen när småbarnen kissar i trappan eller när ungdomarna säljer knark på gården. De flesta kvinnor är hemmafruar och männen arbetar på stålverket. På andra sidan vattnet ligger ön Elba – ett ouppnåeligt turistparadis för de fattiga Piombinoborna.

Man kan tro att det är en skildring av 1960-talets Italien men inte alls, vi rör oss kring det senaste millennieskiftet. Flickorna är 13 år och vi lär känna dem en het sommar när de tillbringar dagarna med att bada nere i viken och spela volleyboll med de något äldre killarna. På balkongen uppe i höghusen sitter Francescas pappa och spionerar på sin dotter i en gammal fiskekikare. Hans lilla flickas kropp har svällt och mognat under året och han tycker inte om sättet tonårspojkarna tittar på henne eller hur hon klär sig i sin minimala bikini.

Förutom flickorna lär vi också känna deras familjer vilka bägge sitter på stora hemligheter. Det är så mycket som sker i den här boken och jag vill inte avslöja allt för er fåtal som inte läst den. Under läsningen vände jag mig flera gånger emot den starkt sexualiserade bild av flickorna som förs fram och det krävdes en bokcirkelskollega skarpare hjärna för att jag skulle förstå att det är männens bild av dem som vi får ta del av. Avallone skriver oerhört skickligt och jag upplever den heta italienska stålstaden med nästan alla mina sinnen. Det är nästan mot min vilja för det är så mycket som försiggår där som jag inte vill veta något om. Det finns dock ljusglimtar också och läsupplevelsen är definitivt något jag rekommenderar. Men stålsätt dig innan och ta dig an boken i små portioner.

Köp på Adlibris eller Bokus

Världens bästa maratonlopp

Världens bästa maratonloppTitel: Världens bästa maratonlopp
Författare: Hugh Jones & Alexander James

Förlag: Karavan förlag
Sidantal: 160
Utgivningsår: 2014 (Originalupplaga: 2012)

Utläst: 31 maj 2014
Mitt betyg: 4/5

Idag har lite drygt 16 000 människor slutfört årets Stockholm Marathon – ett stort grattis till alla er! Själv har jag aldrig sprungit mer än ett halvt maraton och för tillfället springer jag inte alls då jag haft en riktigt dålig månad hälsomässigt. Hur som helst så är jag såklart lite nyfiken på att någon gång springa en mara, jag måste bara känna att jag har lite mer tid att lägga på träning än vad jag har i livet just nu.

Om man då är intresserad av att springa maror eller om man för den delen har sprungit en eller fler men vill ta sig an en ny – då är det här exakt rätt inspirationsbok. 50 olika maratonlopp presenteras i boken och man får både en uppskattad svårighetsgrad (som jag inte vet exakt hur den är uträknad men man kan åtminstone relatera de olika loppen till varandra) och en rad praktiska detaljer kring t.ex. anmälan och deltagarantal. Dessutom får man en kort beskrivning av banan, ibland en historisk bakgrund till loppet och slutligen massor av härliga inspirerande färgbilder.

Utifrån de lopp som presenteras i boken så vill jag i första hand helst springa Stockholm, Amsterdam eller Berlin – de känns hyfsat enkla och att springa på hemmaplan är skönt och praktiskt. Om jag får välja lopp baserat på mer estetiska upplevelser lockar Reykjavik, Jungfrau Marathon i de schweiziska bergen eller Big Sur längs den kaliforniska kusten. Ska vi välja utifrån historiska preferenser är Athen ett givet val eller Boston Marathon med sina anrika anor men att springa på kinesiska muren i Great Wall Marathon låter också rätt läckert.

Sol och värme är ingenting för mig och jag klarar knappt att springa om det är mer än 20 grader varmt. Då tar jag mina rundor tidigt eller sent på dygnet. Av den anledningen skulle bra många lopp i boken falla bort för mig och definitivt Siberian International Marathon där temperaturen brukar vara 35-40 grader och Sahara Marathon där du springer genom öknen! Åt andra hållet skulle varken Antarctic Ice Marathon eller North Pole Marathon med omvända -30 grader vara min kopp te heller.

Det här är den perfekta presentboken till alla maratonälskare eller för den delen maratonwannabees som jag själv!

Köp på Adlibris eller Bokus

Tack till Karavan förlag för recensionsexemplar!

Boken om Pippi Långstrump

boken-om-pippi-langstrumpTitel: Boken om Pippi Långstrump
Författare: Astrid Lindgren

Förlag: Rabén & Sjögren
Sidantal: 247
Utgivningsår: 1995 (Originalupplaga: 1952)

Utläst: 29 maj 2014
Mitt betyg: 4/5

Pippi Långstrump blir min tredje bok i Feministiska Femman-utmaningen. Jag läste mer än hälften på jobbet och tog igen de övriga kapitlen, de som kollegan läste, nu här hemma.

Jag är inte säker på att jag läst den här tidigare, den korta bilderboken har jag läst massor av gånger men varken denna eller de tre böcker den samlar ihop har jag nog riktigt läst. I alla fall inte i vuxen ålder. Det fanns vissa historier jag inte alls kände igen och särskilt de som utspelar sig på Kurrekurreduttön. Förutom att Annika är lite småfeg ett par gånger så är detta klart en av de bättre Lindgrenböckerna ur genussynpunkt. Okej att Annika får fina smycken medan Tommy får coola dolkar men det speglar ju ändå tidens anda. En annan sak som ibland anses spegla just tidens anda är kurredutterna och allting runtomkring dem. Jag läste denna för förskoleklassbarn på jobbet och kallade då pappa Långstrump för bara kung och inte negerkung etc. I den upplagan vi har på jobbet tycker jag inte heller om bilderna på kurredutterna så dem visade jag inte.  En del människor gillar inte när man censurerar i böcker men jag gör det jämt vid högläsning. Jag formulerar om, hoppar över stycken och fokuserar på sådant som jag vill lyfta. Jag tycker att det ingår i min konstnärliga frihet som högläsare att få göra på det viset.

Pippi är definitivt en karaktär som håller än idag och trots att hon käkar flugsvamp så är hon en god förebild. Hon är stark, modig, rolig och påhittig. Hon är oerhört generös och står på de svagas sida. Mina elever har suttit som trollbundna genom alla äventyr och Pippis ljugarhistorier och vi har pratat mycket om skillnader mellan då och nu under läsningens gång. Något jag inte får kläm på är dock slutet vilket jag läste ensam hemma. Om du nu mot all förmodan inte läst boken och inte vill veta slutscenen så får du hoppa över nästa stycke. Inte för att det spelar så stor roll för resten av boken, men ändå.

Det är kväll och Pippi sitter och stirrar drömskt på ett levande ljus medan Tommy och Annika kikar på henne från sitt hus. De hoppas att hon ska titta åt deras håll men hon bara stirrar på ljuset och blåser sedan ut det.

Och där slutar denna historia. Analys har aldrig varit min grej så vad i hela friden ska detta betyda? Är Pippi olycklig i alla fall? Eller är hon tvärtom så lycklig och tillfreds att hon bara sitter och njuter? Den som har svaret får gärna meddela mig!

Köp på Adlibris eller låna på bibliotek!

Det mest förbjudna

det-mest-forbjudnaTitel: Det mest förbjudna
Författare: Kerstin Thorvall

Förlag: Bonnier pocket
Sidantal: 212
Utgivningsår: 2013 (Originalupplaga: 1976)

Utläst: 29 maj 2014
Mitt betyg: 4/5

När jag skulle cirkla om Madame Bovary så åkte hela fina klassikerfyran med av ren nyfikenhet. En kort tid efter det beslöt jag mig för att lägga de övriga tre böckerna i min egen Feministiska femman-utmaning och detta var nu andra boken jag läste av de fem.

Det var det första jag läste av Thorvall och jag har inte haft någon direkt relation till henne förutom några få minnen av en färgstark glad kvinna i TV-rutan. Vad jag förstår är boken starkt självbiografisk fast skriven som att den handlar om en kvinna vid namn Anna. Anna har en pappa som är manodepressiv och han dör när hon är runt 10 år gammal. Hon växer upp med sin mamma som försöker skydda henne från att bli som pappan. Anna är rädd för massor av saker, så som döden, men hon vill också njuta av livet och hon står inte ut med att leva ett Svenssonliv. Anna har en stark sexlust men den fungerar bäst när hon ligger med förbjudna män. Sådana som är gifta, yngre eller varför inte sol-och-vårande alkoholister.

Kanske blev Anna manodepressiv som pappan för hon har absolut perioder när hon är sanslöst lycklig och emellanåt har hon en fruktansvärd ångest och en rad skuld- och skamkänslor. Jag är definitivt för att folk ska få ligga med vem de vill och självklart njuta av det, vilket Anna gör,  men jag kan inte låta bli att få någon freudiansk röst i mitt öra som känner just att hon använder sin sexualitet som ett sätt att söka efter trygghet, bekräftelse eller vad det må vara. Jag vill så gärna att Anna ska hitta hem, att hon ska finna det hon letar efter men jag vet inte om Thorvall någonsin gjorde det.

Köp på Adlibris eller Bokus

Hjärta av jazz

hjärta-av-jazzTitel: Hjärta av jazz
Författare: Sara Lövestam

Förlag: Pocketförlaget
Sidantal: 296
Utgivningsår: 2014 (Originalupplaga: 2013)

Utläst: 12 mars 2014
Mitt betyg: 4/5

Jag har väntat på pocketvarianten av denna och hade kanske tänkt att vänta lite till med tanke på allt oläst i hyllan men så fick sonen en bok han redan hade i födelsedagspresent och när vi besökte bokhandeln för att byta den hittade han ingenting han ville ha! (Han hade precis fått fem efterlängtade böcker i present) Den förbarmande modern erbjöd sig då att byta till sig en bok och istället fick sonen handla för motsvarande summa på BR.

Steffi är 15 år och går i 9:an i orten Björke i Värmland. Hon är mobbad av klasskamraterna och söker sin tillflykt till Povel Ramel och sitt egna musicerande. Hon drömmer om att komma in på musikgymnasium i Stockholm för att komma bort från skiten och få starta om. Alvar är 90+ och bor på servicehemmet i Björke. Han har varit jazzbasist och drog själv till Stockholm som 17-åring. En dag när Steffi går förbi spelar han Povel Ramel för öppet fönster med följden att en vänskap uppstår emellan de två musikälskarna.

Det är inte lätt att ge en rättvis bedömning efter att ha läst mästerverket Tillbaka till henne och jag tycker att det här är bra, men tyvärr inte lika bra. Det är en slags feelgood-historia (mobbningen till trots) som lämnar en med en positiv och skön känsla när läsningen är avslutad. Jag klämde hela boken på en sjukdag vilket var precis vad jag behövde. Lövestam lyckas som alltid bygga upp en fantastisk närvarokänsla och jag sätter mig med lätthet in i Steffis och Alvars upplevelser. Kanske hade jag velat ha lite mer av Steffis historia och boken hade gärna kunnat vara lite längre men å andra sidan så blev det nu just en härlig liten lagom lässtund.

Köp på Adlibris eller Bokus

Dear life

dear-life_e-bokTitel: Dear life
Författare: Alice Munro

Förlag: Random House
Sidantal: 336
Utgivningsår: 2012

Utläst: 31 december 2013
Mitt betyg: 4/5

Det var såklart Anna på och dagarna går… som inspirerade mig till att läsa denna genom att ordna en fantastisk novellcirkel på facebook. Tyvärr läste jag inte i den takten som behövdes men jag var med och diskuterade ett par åtminstone. Sent omsider läste jag så slutligen färdigt denna novellsamling.

Novellerna handlar om en rad olika saker och den jag minns bäst är nog Gravel om den lilla flickan som dör. I övrigt minns jag dem litegrann när jag bläddrar igenom dem men det är inte så att jag aktivt kommer ihåg dem. Jag har redan skrivit mina tankar om Munro i inlägget Munromania så därför citerar jag mig själv:

En Munro-novell är ingenting att läsa i små stycken på de dryga 8 min min bussresa tar varje morgon och kväll. De är heller ingenting att läsa när man är trött eller stressad. Nej, de ska helt enkelt l ä s a s. Jag vill sitta i min fåtölj och veta att jag är ostörd, det ska vara tyst omkring mig och jag ska fokusera på texten. Den ska sugas på, som en gammaldags hård karamell, och många rader ska läsas många gånger om.

Jag skrev också att det var bra att cirkla om hennes noveller för det fanns ofta många frågetecken och det gav väldigt mycket att diskutera dem. Av Anna vann jag också Tiggarflickan och det ska bli intressant att läsa den för att se om min bild förändras.

Köp på Adlibris (pocket) eller Bokus (e-bok)