Author Archives: bokdivisionen

Tankar om Augustprisnomineringarna

Bättre sent än aldrig ska väl jag också uttala mig om Augustprisnomineringarna. För det första så erkänner jag att jag aldrig varit någon prisnörd. Just av den anledningen gjorde jag en hel julkalender om litterära utmärkelser förra året. Ändå har jag inte börjat uppmärksamma vare sig priser eller pristagare något värst.

Av årets skönlitterära bok-nomineringar har jag aldrig läst någon. Jag är nyfiken på Sara Stridsberg och Kristina Sandberg och har så varit ett tag men jag vill hellre läsa tidigare titlar av dem till att börja med. Steve Sem-Sandberg är för mig i princip okänd men vad jag förstår är det många bloggare som läst och gillat. Tyvärr blir jag dock inte så jättesugen av juryns motivering. Detsamma gäller för Ida Börjel. Carl-Michael Edenborgs bok sneglade jag på i tunnelbanereklamen häromdagen – den skulle absolut kunna vara något för mig, bara det är inte för mycket Hundraåringen över den. Lyra Ekström Lindbäck slutligen  känner jag åtminstone igen namnet på tack vare att många (bloggare) skrivit om henne och jag tror att jag antingen kommer älska hennes bok eller bara tycka den är svulstig.

Fackböcker läser jag så sällan men jag har sneglat lite åt Anna Charlotta Gunnarssons bok. Den vill jag nog läsa någon gång.

I barn- och ungdomskategorin har jag inte läst en enda. Det beror på den enkla anledningen att sedan mina egna barn blivit större och jag själv lämnat förskolan för förskoleklass väldigt sällan läser bilderböcker. Jag har dock några bra som jag läser för barngrupper ibland. Däremot lånade jag faktiskt hem en av de nominerade för att recensera på Barnboksprat. Vi får väl se vad jag tycker om den. Den andra anledningen är att jag inte heller läser serier. Inte ens trots Kulturkollos massiva kampanj förra veckan. Idag fick jag dock planer på att kanske göra något åt det så smått för jag har faktiskt ett alster stående i bokhyllan.

Vad gäller Lilla Augustpriset så hoppas jag på att faktiskt hinna läsa bidragen. Jag återkommer till detta i sådant fall.

Direktsänd presskonferens: Augustprisnomineringarna!

Om detta nu fungerar så ger jag er möjligheten att direkt ta del av dagens tillkännagivande av Augustprisnomineringarna.

Själv har jag inte läst så många böcker utgivna i år men utan att ens ha läst den så hoppas jag på Sara Lövestam och Grejen med verb.

https://embed.bambuser.com/channel/fascinera

Nybyggarna

nybyggarna_pocketTitel: Nybyggarna
Författare: Vilhelm Moberg

Förlag: Bonnier Pocket
Sidantal: 677
Utgivningsår: 2013 (Originalupplaga: 1956)

Utläst: 19 oktober 2014
Mitt betyg: 5/5

Tredje boken i serien och andra boken i årets Tre på tre-utmaning. Varning! Läs inte mer om du själv vill läsa serien.

Kal Oska och Krestina har nu bott i Amerrka i tre år och Karl Oskar bygger deras tredje boningshus. Fler och fler svenskar väller in, marken kring Ki-Chi-Saga blir fullbelagd, sjön byter namn till Chisago Lake och ett smärre samhälle uppstår så smått. Den egna familjen växer också och Kristinas hemlängtan är ännu stor. En dag återvänder Robert och vi som läsare får ta del av Roberts och Arvids äventyr under åren de varit borta.

Boken spänner över sju år och dessutom blickas det bakåt i tiden så det är otroligt mycket som händer och jag blir bra nyfiken på den amerikanska historian under läsningen. Det är tragiskt att läsa om Roberts liv och det är en skrämmande ton över hur också Kristinas hemlängtan övergår till en, inte direkt dödslängtan, utan hur hon, med bokens ord, försonas med sitt öde. Det är liksom någon slags ”jaha, nu är jag väl här då och det är bara att acceptera det”-känsla över det hela. Mitt förnuft säger mig att de gjorde rätt som utvandrade och det borde hennes också göra men hon kan ändå inte förlika sig med att de lämnat Sverige och sina nära och kära bakom sig. Precis som med dockan i brunnen så är Sverige henne evigt förlorat. Det är samma känsla jag haft när någon närstående gått bort, det där ofattbara att man aldrig kommer att träffa dem igen. Nu tror ju åtminstone Kristina på att de kommer att träffas i himlen igen vilket såklart är en tröst för henne.

Jag älskar språket i böckerna, hur man riktigt kan höra småländskan och hur engelskan mer och mer smyger in i svenskan. Moberg bygger sin berättelse på dagböcker från en svensk nybyggare vid namn Andrew Peterson och massor av intressant läsning om detta finns hos Andrew Peterson Sällskapet. Precis som …med näsan i en bok… undrar jag hur man gör med språket i den engelskspråkiga översättningen. Det är väl lite som att läsa Huckleberry Finn på svenska.

Med bara en bok och såklart teaterföreställningen kvar blir jag sugen på att se filmerna från 70-talet. De verkar dock vara kring 3 timmar styck så jag måste bereda mig själv rejält med tid i så fall.

Nu undrar jag såklart när jag kommer att få en chans att säga

Du har sinkat dej 

till någon?

Köp på Adlibris eller Bokus

Invandrarna

invandrarna_pocketTitel: Invandrarna
Författare: Vilhelm Moberg

Förlag: Bonnier Pocket
Sidantal: 624
Utgivningsår: 2013 (Originalupplaga: 1952)

Utläst: 3 oktober 2014
Mitt betyg: 5/5

Del två i serien och första boken i årets Tre på tre-utmaning. Varning! Läs inte mer om du själv vill läsa serien.

Äntligen är så utvandrarsällskapet framme i Amerrka och alla utom en kom hela vägen. Nu börjar den mödosamma resan mot Minnesota där Fina-Kajsas son har lovat att den bästa jordbruksmarken finns. Efter en lång resa hittar Karl-Oskar  äntligen sin claim vid Ki-Chi-Sagas strand och husbygget tar vid. Det är massor att göra när de ska skapa sig sitt nya hem och sommaren är olidligt het och vintern bister och hård. Karl-Oskar är tillfreds med livet emedan Kristina inte kan låta bli att längta hem, för Amerrka är ju borta och Sverige hemma i hennes hjärta. Aldrig hade väl heller Kristina kunnat tro att Gladan skulle bli hennes bästa vän och den hon vände sig till när det åter var dags att föda. Robert och Arvid tar farväl för att bege sig till Kalifornien och guldet.

Även denna del älskade jag så som den första. Det är nästan så att jag gråter när de äntligen, äntligen hittar den plats som ska bli deras nya hem. Den långa resan var till någon nytta för dem. Jag är fortfarande fascinerad av de människor som faktiskt företog sig att utvandra och jag lider med Kristina i hennes hemlängtan. Tänk om hon bara kunnat ringa ett samtal, skicka ett mejl eller ta flyget hem!

Fascineras gör jag också av alla de träd och växter som beskrivs i boken. Jag har en trädflora och jag läste biologi i våras där vi övade på träd men jag har så förbenat svårt att lära mig dessa skapelser. Det finns ju liksom inte direkt något behov för mig att göra det heller (förutom som undervisande lärare i biologi då…) medan Karl-Oskar vet precis vilket trä som är bäst för husbygge och vilket som duger åt träskor. Allihopa känner de också igen alla från Sverige bekanta träd och de förundras över de nya sorter som växer i skogarna.

Mest av allt så älskar jag den stencoola Ulrika som är så målmedveten och värd all lycka hon kan komma över.

Köp på Adlibris eller Bokus

Detta borde skrivas i presens

detta-borde-skrivas-i-presensTitel: Detta borde skrivas i presens
Författare: Helle Helle

Förlag: Norstedts
Sidantal: 160
Utgivningsår: 2012 (Originalupplaga: 2011)

Utläst: 25 maj 2014
Mitt betyg: 3/5

Det var bloggen Den var bra som fick mig nyfiken på den här boken och efter att ha läst Canada var jag av någon anledning inne på korta lättlästa böcker ett tag så då blev det till att låna hem den från biblioteket.

Bokens huvudperson heter Dorte. Hon säger till folk att hon pluggar på universitet i Köpenhamn men hon är aldrig där. Hon hyr ett litet hus i någon förort utanför huvudstaden och skriver emellanåt lite sånger till olika fester. I olika tillbakablickar möter vi de män Dorte haft, hennes namne faster och de olika flyttar hon gjort. Det är ensamma nätter, sömnlösa nätter, ångestfyllda nätter och om jag inte missminner mig så är det också en långdragen cykeltur, kanske nattetid, där Dorte lämnar en av sina män (tror jag).

Jag kanske inte läste den här boken på rätt plats och i rätt tid. Den har fått många utmärkelser och fina kritikeromdömen men den når inte ända fram till mig. Texten är väldigt minimalistisk och för mig får det en effekt av att den bara glider förbi utanpå mig, den berör inte ända in. Det är liksom små fragment av Dortes liv och tankar som vi får ta del av och jag hade behövt lite mer kött på benen för att ta allting till mig. Fint språk är det dock och när jag googlar lite så hittar jag uppgifter om att boken till viss del är självbiografisk. Prova själv att läsa den – kanske passar den dig bättre!

Köp på Adlibris eller Bokus

Tematrio – Prepositioner

Ordklasserna bara viner förbi och veckans tematrio hos Lyrans noblesser är:

Berätta om tre bra böcker med prepositioner i titlarna!

Jag väljer tre favoriter som prepositionstitlar.

1. En mörderska bland oss av Hannah Kent

2. Tillbaka till henne av Sara Lövestam

3. Kafka stranden av Haruki Murakami

Parasitus

parasitusTitel: Parasitus
Författare: Christian Johansson

Förlag: Epok förlag
Sidantal: 283
Utgivningsår: 2014

Utläst: 5 oktober 2014
Mitt betyg: 4/5

Det trillade in ett mejl med en förfrågan från Epok förlag om att recensera denna bok. Varför inte tänkte jag som för allt i livet inte tål skräckfilmer men kan med att skrämma mig själv med en och annan skräckbok emellanåt.

Jack och Sarah Billgren och deras två små pojkar har lämnat Stockholm för att bosätta sig i Sarahs gamla trygga hembygd i närheten av Kiruna. En vinterkväll på väg hem upptäcker de en man i rullstol utanför en övergiven bensinstation. Sarah propsar på att de ska ta med honom hem och Jack går med på det trots att det inte känns bra. Sakta men säkert dras Jack och hans familj in i något som involverar ett uråldrigt ondskefullt väsen …

Det kan kanske tyckas klyschigt med snöstormar och onda väsen i den norrländska glesbygden men Christian Johansson pusslar ihop dessa trotjänare till något riktigt bra. Det är spännande och skrämmande och utan att avslöja något så tycker jag att berättelsen står sig ända fram till slutet. Jag älskar slutet. Det är klart att man kanske kan ifrågasätta varför en nåjd för 150 år sedan skulle framkalla detta väsen bara för att visa den religiöse missionären att han har fel (ta det lugnt, allt detta står i första kapitlet) men det spelar inte så stor roll. Språket i boken är enkelt men målande och jag sugs in i historien så att jag med mina egna sinnen befinner mig i den norrländska skogen. Ondskan flåsar mig i nacken och snön yr runt omkring mig. Det finns ett läsdriv igenom hela boken och jag ville ogärna lägga den ifrån mig. Rent layoutmässigt tycker jag personligen att det kunde varit lite mindre mängd text på sidorna men jag slukade boken i ett sträck ändå. På dagtid då. Efter att ha läst de första fyra kapitlen på natten. Omslaget är perfekt och skrämmer mig bara det så nu har jag stoppat undan boken, i sambons läshög.

Köp på Adlibris eller Bokus

Tack till Epok förlag för recensionsexemplar!